Lovade 85 000 jobb – har skapat 4 019
Publicerad 2016-12-28
Jobbfiaskot för LöfvenI valrörelsen 2014 slog Stefan Löfven (S) på stora trumman och lovade 85 000 jobb- och utbildningsplatser till unga och långtidsarbetslösa.
Hittills har endast 4 019 platser skapats.
– Man tog sig vatten över huvudet, lovade alldeles för mycket och har inte kunnat leverera, säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsutredare på Svenskt Näringsliv.
När Stefan Löfven tillträdde som S-ledare 2012 slog han fast att jobben skulle bli hans huvudfråga. I valrörelsen två år senare låg kampen mot arbetslösheten högt upp på agendan.
Framför allt den höga ungdomsarbetslösheten och den växande skaran långtidsarbetslösa återkom i Stefan Löfvens tal.
Unga skulle ha jobb inom 90 dagar
S ville slopa flera av Alliansregeringens reformer, bland annat den halverade arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställde unga, som man menade var både för dyr och för ineffektiv.
Dessutom lovade Löfven att slopa Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin, enligt S en åtgärd som inte alls lyckades med att hjälpa arbetslösa tillbaka till jobb.
S arbetsmarknadspolitik skulle i stället inriktas på att göra människor anställningsbara. Löfven lovade kraftfulla satsningar på jobb- och utbildningsplatser, totalt 85 000 stycken. Han sa att ingen ung skulle behöva vara arbetslös mer än 90 dagar.
Åtgärderna som presenterades handlade om 32 000 traineejobb för unga utan jobb och 31 000 extratjänster i offentlig sektor för långtidsarbetslösa. Samtidigt skulle 20 000 unga utan gymnasieutbildning varje år få hjälp via så kallade utbildningskontrakt.
Bara 277 traineejobb
Sedan S/MP-regeringen tillträdde 2014 har arbetslösheten i Sverige sjunkit kraftigt.
Men Aftonbladets granskning visar att Löfvens arbetsmarknadsåtgärder spelat en närmast obetydlig roll i den positiva utvecklingen. Efter att över halva mandatperioden gått är det bara 4 019 av platserna som skapats, knappt fem procent av det som utlovades.
Lägst utdelning har det blivit med traineejobben, bara 277 personer har fått jobb den vägen 2015 och 2016. Även utbildningskontrakten och extratjänsterna har lett till skrala resultat.
Flera av reformerna har studerats i en rapport från den S-märkta tankesmedjan Tiden. Där slås fast att flera av åtgärderna varit svåra att få på plats. Man framhåller att regeringen överskattade problemen med ungdomsarbetslösheten och inte förutsåg svårigheterna för arbetsgivarna att ta emot folk.
Man skriver att glappet mellan vad regeringen lovade och resultatet är ”anmärkningsvärt stort”.
”Behövs fler enkla jobb”
Edward Hamilton, arbetsmarknadsutredare på Svenskt Näringsliv, säger att S lovade för mycket i valrörelsen.
– Man tog sig vatten över huvudet och har inte kunnat leverera. Verktygen har inte varit tillräckligt väl anpassade.
Enligt Svenskt Näringsliv är det i stället fler enkla jobb som behövs.
– Vi behöver förstärka och utvidga rut-avdragen. Vi skulle också vilja se mer resultatstyrning i de insatser som erbjuds hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten behöver göras om i grunden. På lång sikt behöver vi få till en annan lönespridning i Sverige och ett arbetsmarknadsregelverk som möjliggör det, säger Hamilton.
Hos LO är man inte heller nöjda, även om man inte är lika kritiska. Arbetsmarknadsutredaren Linda Grape säger att man måste ha viss förståelse för ”barnsjukdomar”.
– Varje regering vill göra sitt avtryck och det är relativt snabba processer för att sjösätta nya insatser. I grunden ser vi från LO:s sida att det är helt rätt tänkt att använda kraftfulla lönesubventioner, gärna tillsammans med utbildning för att motverka arbetslöshet hos grupper som annars har svårt att komma i jobb, säger hon.
Både LO och Svenskt Näringsliv menar att antalet arbetsmarknadsåtgärder i dag är alldeles för stort. Man vill i stället se enklare och effektivare åtgärder. Men man är däremot inte överens om hur de nya jobben ska komma fram.
– Vi ser inte alls behov av att lägga resurser på att hitta enkla jobb. Vi behöver hitta nya vägar för att möjliggöra för människor att komma i jobb och samtidigt få chans att uppgradera sin kompetens. Som idén är med traineejobben, men smidigare och bättre. Arbetsmarknaden skriker efter plåtslagare och undersköterskor. Vi ska styra arbetskraft till dessa jobb med stark efterfrågan på lång sikt, säger Grape.
”Beredda göra förändringar”
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger att löftena från valrörelsen kvarstår och att regeringens 90-dagarsgaranti ska införas fullt under mandatperioden.
Hon erkänner att man då trodde att det skulle behövas fler åtgärder mot arbetslösheten än vad som senare visade sig nödvändigt.
– Det vi ser i dag är att arbetslösheten sjunker, framförallt allt bland unga. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Många människor får jobb utan subventioner, det är bra. Det finns inget egenvärde i att människor ska sättas i arbetsmarknadsåtgärder när det går bra.
Om misslyckandet med att få fram fler extratjänster säger hon:
– Vi har i dialog med parterna förbättrat och förstärkt extratjänsterna och det började gälla från och med den 1 december 2016. Det är för tidigt att göra en bedömning av effekten av det nu. Men vi följer utvecklingen och är beredda att göra förändringar om det behövs.