Bota sjukdom och få kärlek på midsommar

helskärm

Plocka sju sorters blommor, rulla naken i midsommardagg och ryck bort en bit av grannens gräsmatta – så ska du se att allt löser sig.

Kanske blir årets midsommarafton extra magisk, eftersom den sammanfaller med sommarsolståndet.

En ljus, trolsk natt då naturen är full av starka magiska krafter. Enligt den gamla nordiska folktron är midsommarnatten den perfekta tidpunkten för att se in i framtiden, bota sjukdomar och tillskansa sig lycka och välgång.

Men tilltron till magiska krafter kan lika mycket förklaras av fattigdom som ren vidskeplighet.

– Historiskt handlade det inte om guld och gröna skogar eller att få evigt liv, utan om saker som direkt går att koppla till de tuffa villkor man levde under i bondesamhället, säger Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

Bota sjukdomar

De första kända beskrivningarna av midsommarfirande går tillbaka till 1400- och 1500-talen. På den tiden levde över 90 procent av Sveriges befolkning som jordbrukare och en god skörd var livsavgörande.

– Man levde under så knappa levnadsförhållanden att om skörden inte blev bra så kanske man fick svälta senare under året. Det fanns verkligen inga marginaler och det avspeglas i magin. Att ta lite av grannens gräs eller hö och ge till sina djur skulle till exempel hjälpa dem att bli feta och välmående.

Även hälsan troddes kunna förbättras med hjälp av spådomar och magitrick.

– Att rulla sig i midsommardaggen var en metod för att bli frisk. Hela perioden kring midsommar skulle man gärna också dricka ur källor för att utnyttja de magiska krafterna. Man hade många krämpor och sjukdomar och ingen läkare att gå till.

Kulturell paradox

Samtidigt som folktron var som starkast gjorde kyrkan sitt intåg i Sverige. En kulturell paradox, menar Jonas Engman.

– När reformationen inträdde på 1500-talet blev det viktigt att utrota folks föreställningar om övernaturliga väsen och magi. Men kyrkan lyckades inget vidare, det (gamla) levde kvar väldigt starkt. Det säger något om folkets obändighet – de var inte alls så fogliga som vi tror.

Men allra mest förknippas nog midsommarnattens magi ändå med kärlek och svärmeri – och den är också det enda som levt vidare. Än i dag plockar unga sju sorters blommor och lägger under kudden i hopp om att se sin tillkommande i drömmarnas värld.

Man kunde också hoppa över sju gärdsgårdar eller gå till en korsväg, sätta sig ner och vänta på att sin blivande skulle komma vandrande. En annan variant var att koka en drömgröt på mjöl, vatten och väldigt mycket salt för att på så sätt få vatten av sin kärlek i drömmen.

Ingen fallos

Men även här grundade sig vidskepligheten ursprungligen främst i pragmatiska skäl och inte nödvändigtvis romantiska, säger Jonas Engman.

– Det hänger ihop med att det för kvinnor var extremt viktigt att bli gifta och leva med en man. Gjorde man inte det och tiden gick, kunde man bli betraktad som en hora eller avfälling och få ett besvärligt liv. Även försörjningsmässigt var man beroende av att vara två.

Att midsommarstången skulle vara en symbol för fruktbarhet och det manliga könsorganet går dock inte att bevisa, enligt Engman.

– Fruktbarhetstanken är lite problematisk. Det handlar om att man vill spåra vårt ursprung till hednisk tid, att vi bär vidare på någon sorts vikingaarv. Då passar det bra att hävda att midsommarstången skulle vara en fallossymbol: urnordiskt, kraftfullt, virilt. Men vi vet absolut ingenting om midsommarfirandet före 1400-talet.

TT: Borde vi utöva mer magi på midsommar?

– Som forskare har jag inga synpunkter på vad som är moraliskt bra eller dåligt, men det gör ju ingen skada. Men det vore ju bra om vi i dag plockade de invasiva arterna för att ha under kudden i stället.