Trots försämrad ekonomi – biståndsviljan kvar

helskärm

Trots de ekonomiska påfrestningarna som Sverige har drabbats av i år vill svenska folket fortsätta ge lika mycket bistånd till andra länder som förra året, enligt en rapport från Sida.

Förra året minskade biståndsviljan relativt kraftigt i Sverige, enligt en mätning av Sida. Men i årets mätning har viljan stannat på samma nivå: 76 procent av de svarande i undersökningen anser att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder.

– Det är mycket intressant att se att så stor del av svenskarna vill att vi ska jobba med bistånd i världen och höja de fattiga människors levnadsnivå, trots att många i Sverige drabbats ekonomiskt av pandemin i år, säger Carin Jämtin, generaldirektör på Sida.

Även tilltron på att biståndet gör nytta har ökat: från 59,9 procent förra året till 61,5 procent i år.

– Jag tror att det kanske beror på att man har sett under det här året att världen hänger ihop, och att en global pandemin måste lösas med globala verktyg, tillägger hon.

Slår hårdare 2021

Samtidigt har andelen som tycker att biståndsanslaget bör minska eller tas bort helt minskat jämfört med förra året, från 37,5 procent i fjol till 35,8 procent i år.

– Sverige är det land i EU som har högst stöd för bistånd, visade eurobarometern förra året, säger Carin Jämtin.

Undersökningen visar även att skillnaderna mellan män och kvinnors biståndsvilja har blivit ännu tydligare. I år har kvinnors stöd för bistånd ökat och 63,5 procent har en positiv syn. Däremot har männens stöd minskat till 48,2 procent.

– Det har varit ett gap mellan var män och kvinnor ställer sig i frågan, men jag trodde inte att det skulle öka till de här nivåerna.

Frågan är om svenskarna vilja kommer att bestå.

– Pandemins effekter kommer slå ännu hårdare nästa år. Och som vi har sett i år så, absolut, Sverige har drabbats. Men det är de länder som redan var fattiga som blivit ännu fattigare. Det gör att bistånd kommer vara viktigare än på mycket länge under åren framöver.

Minskade remitteringar

Enligt Sida kommer även remitteringar att minska. Med det menas att personer som flyttat från fattiga länder till exempelvis Sverige, Tyskland och USA sannolikt inte kommer skicka lika mycket pengar till släktingar som är kvar i hemlandet, om de drabbas av arbetslöshet.

– Dessutom minskar investeringar i fattiga länder, för investerarna är oroliga i en orolig tid, och då är det biståndet som är det viktigaste pengaflödet i några år framöver. För oss är det därför jätteviktigt att jobba för att hålla uppe biståndsviljan och nå det svenska politiska målet att minska fattiga människors fattigdom och förtryck.

Enligt Jämtin kan en ytterligare försämrad finansiell utveckling i Sverige leda till två möjliga riktningar i biståndsviljan.

– Jag tror att många svenskar kommer att se att behovet av bistånd och andra finansiella flöden till världens fattigaste länder bli ännu större nästa år. Men om många får det sämre ekonomiskt i Sverige kan det istället leda till att fler vill att pengarna ska stanna i landet, säger Carin Jämtin.