Svensk militär kostade mer
Publicerad 2012-04-17
USA och Europa lade ned mindre pengar på militär och vapen i fjol.
– Finanskrisen har haft inverkan, säger Elisabeth Sköns som kommit med Sipris nya rapport.
Men de senaste tre åren ökade svenska utgifter med 8 procent.
För första gången på 13 år har ökningen av utgifter för militära aktiviteter stannat av globalt, visar ny statistik från Sipri, Stockholm international peace research institute.
Finanskrisen påverkar
Förra året spenderade världens stater omkring 11 800 miljarder kronor i militära utgifter. Det är en ökning på 0,3 procent sedan året innan och innebär ett trendbrott eftersom siffrorna varje år stigit väsentligt under det senaste decenniet.
– Anledningen är främst att USA dragit tillbaka trupper från Irak och Afghanistan, och dessutom har en nationell finans- och skuldkris, säger Elisabeth Sköns, direktör för Sipris program för militära utgifter och vapenproduktion, till Aftonbladet.
Den ekonomiska krisen har haft genomslag även i Västeuropa, där Grekland, Spanien, Italien och Irland har skurit ned militärt med mellan 26–12 procent.
Irak får egna trupper
Men i flera regioner ökar de militära utgifterna. Mellanöstern och Afrika militariseras mer.
– I Afrika står Algeriet, som ökade med 44 procent, för hela ökningen. Landet har ett stort moderniseringsprogram och köper nya vapensystem. Dessutom påverkade den Arabiska våren, säger Elisabeth Sköns och fortsätter:
– Afrikas utveckling, där terrorism allt mer bekämpas med militära medel, är oroande.
Enligt Sköns har USA skapat terrorism i Afrika, med sin propaganda om att terrorism ökar i världsdelen efter attackerna mot World Trade Center 2001.
I Mellanöstern stod Irak för den största ökningen: 55 procent, sedan man börjat bygga upp egna trupper i samband med USA:s tillbakadragning.
Sverige storspenderare i Europa
Östeuropas utgifter steg med 10,2 procent, med Azerbaijan som ökade mest i världen med 89 procent. Och Sverige ligger på nionde plats i Europa av de länder som ökat sina utgifter mest.
Aftonbladet har sökt försvarsdepartementet, som lovat återkomma med en kommentar.
Sedan 2002 har världens militärutgifter ökat med 42 procent. Att det nu planar ut, betyder inte att våldet i världen gör det.
– Nej, verkligen inte, tyvärr. Det vore en fin rubrik, men det stämmer inte. Det finns ingen annan korrelation än att den utländska inblandningen i Irak tagit slut och att det råder finansiell kris, säger Elisabeth Skön.