Känsla av mörkläggning eldar på kravallerna
Ilskan i Ferguson får bränsle av polisens ovilja att gå ut med information om vad som hände när Michael Brown sköts.
Känslan sprider sig att polisen försöker mörlägga hur dödsskjutningen gick till.
Polisen borde ha dragit lärdom från rasbråk i andra städer.
Michael Brown sköts mitt på dagen på en gata i Ferguson den 9 augusti. Trots att tio dagar har gått har polisen lämnat mycket knapphändig information om vad som egentligen hände.
Det tog en vecka innan man ens offentliggjorde namnet på den polisman som avlossat de dödande skotten.
Först när Browns familj lät göra en egen obduktion kom det fram att 18-åringen träffats av minst sex skott trots att polisen gjorde den första obduktionen.
Polismannen Darren Wilsons version av händelsen är fortfarande höljd i dunkel medan Browns kamrat Dorian Johnson hävdar att 18-åringen sträckt upp händerna i luften och ropat "Skjut inte".
Ryktesspridning
I övrigt har det varit fritt fram för allmän ryktesspridning.
När polisen släppte bilder på hur en person som såg ut att vara Michael Brown bryskt knuffade bort innehavaren av en butik och rånade/snattade cigaretter så tolkades det som att polisen försökte smutskasta 18-åringen trots att dödskjutningen inte verkar ha haft med rånet att göra.
Sammantaget har det skapat en bild av att polisen försöker mörklägga hur bråket mellan Brown och polismannen uppstod och hur dödsskjutningen gick till. En bild som passade hand i handske med hur delar av den svarta befolkningen uppfattar polisens arbete.
Polisens anses på ett orättvist och systematiskt sätt stoppa och trakassera afroamerikaner när de kör bil och rör sig i staden. Medan vita områden i stort sett lämnas i fred.
Att det är så det går till i hela USA är en allmänt spridd uppfattning bland många svarta. Deras förtroende för polisen är lågt redan från början.
Obeväpnad
Erfarenheter från tidigare rasbråk som orsakats av att polisen dödat eller misshandlat afroamerikaner visar att snabb och korrekt information är ett av de mest effektiva vapnen för att kväsa kravaller i sin linda. Samt att ingripa mot de polismän som hållit i vapnen.
Det håller inte att hänvisa till att utredning pågår.
Polisen i Ferguson valde precis motsatt metod med nu känt resultat.
Polisman Wilson befinner sig på okänd ort men är ännu inte misstänkt för något brott. Detta trots att han sköt ihjäl en obeväpnad tonåring vars brott var att han gick mitt i gatan istället för på trottoaren.
Dödsskjutningen är inte längre bara en lokal fråga. I och med att president Obama skickar sin egen justitieminister så har händelsen blivit en nationell angelägenhet.
För Obama är det ännu en kris att hantera under det som var tänkt att vara hans semester.
Räcker inte
Det faktum att Obama själv är färgad gör frågan känslig. Svarta förväntar sig att Obama ska stå upp och försvara dem medan Obama är noga med att han vill vara alla amerikaners president.
Hans medelväg är att uppmana demonstranterna till lugn och polisen att inte använda övervåld.
Att Obama valdes till landets första svarta president var en framgång för alla afroamerikaner. Men händelserna i Ferguson visar att det inte räcker för att begrava rasmotsättningarna för gott.