Framme - efter sju år i rymden
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-01
I morse trädde rymdsonden Cassini in i omloppsbana runt Saturnus
Sjätte planeten från Solen har fått en ny måne.
Strax efter sex på morgonen gick rymdfarkosten Cassini in i omloppsbana.
Med hårfin marginal lyckades markkontrollen lotsa 30-miljardersraketen på rätt kurs.
Den sista manövern var den mest kritiska under hela rymdfärden, som är ett samarbete mellan amerikanska Nasa och europeiska rymdflygstyrelsen ESA. Sammanlagt 17 nationer har på något sätt deltagit i arbetet, bland annat Sverige.
– Jag har suttit uppe sedan klockan tre i morse för att följa utvecklingen, berättar en nöjd Jan Erik Wahlund på institutet för rymdfysik i Uppsala för TT.
– Det svenska instrumentet är en så kallad Langmuirsond, ett slags väderstation som ingår i en grupp på tre instrument. Med hjälp av instrumenten kan vi mäta densitet och temperatur i elektriskt laddade gaser.
Nu cirklar Cassis farkosten i en säker bana runt Saturnus på drygt 20.000 kilometers höjd.
Cassini hade programmerats att utföra en rymdbalett i hög fart, ner genom de partikeltäta berömda ringarna som omger Saturnus - men först måste farten bromsas. Annars skulle Cassini fortsatt förbi Saturnus och försvinna ut i rymden.
- Vi var tvungna att lyckas, det fanns inget alternativ, sa Gaele Winters, chef vid europeiska rymdstyrelsen ESAs högkvarter i Darmstadt i Tyskland.
Enligt planerna skulle Cassinis bromsraketer slås på under 96 minuter. Planerna lyckades och inträdet skedde nästan exakt som planerat, uppger Nasa.
Cassini har färdats miljoner kilometer sedan uppskjutningen 1997. Farkosten har fått extra skjuts tack vare gravitation från Jorden och Venus då den cirklat sig fram genom solsystemet.
Ombord på Cassini finns sonden Huygens, som kommer att skickas in i den iskalla atmosfären runt Titan, en av Saturnus månar, i januari. Temperaturen på Titan beräknas till minus 180 grader och sonden beräknas fungera en halvtimme.
Just Titan är extra intressant för forskarna.
– Titan är som en djupfryst version av jorden för fyra miljarder år sedan, alltså ungefär som då livet uppkom hos oss, säger Wahlund till TT.
Fakta
Caroline Olsson