Utredning om public service framtid klar
Publicerad 2024-05-13
På måndagen presenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Göran Hägglund utredningen public service framtid.
Kontentan: Nedskärningar är att vänta.
Oppositionen är kritisk.
I utredningen som nu presenteras talar den före detta KD-ledaren Göran Hägglund om den viktiga rollen publice service har i samhället. Men han säger samtidigt att debatten om den har varit spretig.
– Uppfattningen kring public service och dess roll är i den allmänna debatten spretigare än tidigare, säger han.
Enligt Hägglund uppges kommittén vara överens om det mesta i utredning – men att det skaver på vissa platser. I vissa delar har partierna landat i olika slutsatser.
”Tvingas göra stora besparingar”
I en artikel i DN Debatt skriver opppositionen att de är kritiska till flera delar av kommitténs slutsatser – bland annat konkurrens, finansiering, digitalisering och speglingsuppdraget.
– Nu befarar vi att public serviceföretagen tvingas göra stora besparingar i programverksamheten, skriver S, C, V och MP.
Hägglund säger också att referensramarna för uppdraget ska visa en svensk kontext och att innehållsuppdraget föreslås bli teknikneutralt.
– Även om innehållsuppdraget föreslås bli teknikneutralt så understryker kommittén att uppdraget ska uppfyllas genom ljud eller rörlig bild, säger han.
Så blir det med anslagen
Vidare säger han att bolagens medelstilldelning för 2026 ska öka med tre procent. Därefter ska det öka med två procent mellan 2027–2030. Sen kommer höjningen vara en procent mellan åren 2031–2033.
I nuläget har bolagen en årlig höjning på två procent.
– Kommittén bedömer också att det kommer att finnas stora möjligheter till att effektivisera och rationalisera verksamheten, säger Hägglund.
C, MP, S och V reserverar sig i utredning mot flera av förslagen. Bland annat vill reservanterna att public service-bolagen borde få mer pengar.
Deras förslag är att medlen räknas upp med 3 procent år 2026, detsamma som utredningen föreslår. Under perioden 2027 till 2030 vill C, MP, S och V att medelstilldelningen ska öka med 2,6 procent. Under nästkommande period, 2031 till 2033, vill reservanterna att uppräkningen ska vara 2,3 procent.
Slår tillbaka om ”slakt”
Den före detta TV4-chefen Jan Scherman har tidigare tagit del av uppgifter från oppositionen som menar att det nya förslaget kommer innebära en ”slakt” av public service-bolagen, rapporterar Sveriges Radio. Detta är något som Hägglund inte håller med om.
– Det har förekommit ord som ”slakt”. Vi ska vara ganska noggranna med de ord som vi väljer, säger han under måndagens pressträff.
