Hjälparbetaren om Gaza: ”Hopplöshet”
Publicerad 2024-04-22
I ett halvår har kriget i Gaza pågått inför världens ögon.
Situationen för invånarna är svårare än någonsin och behovet av hjälp är skriande.
– Det är första gången jag ser så många människor intryckta i ett hörn och som inte kan fly någonstans, säger Rifad Saberg från Läkare utan gränser som varit på plats.
Den 7 oktober inleddes det som skulle komma att bli en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Med kriget som följde på Hamas terrordåd i Israel.
Otaliga människor har dött, skadats och sett sina hem gå upp i rök. Hjälporganisationer världen över varnar för ökade våldsamheter, svält och oförmåga att nå fram med hjälp.
En av dem som varit på plats och sett förödelsen med egna ögon är Rifad Saberg, logistikansvarig på hjälporganisationen Läkare utan gränser.
För drygt en månad sedan kom han tillbaka till Sverige efter en lika lång vistelse i staden Rafah.
– Situationen då var som den var men jag vet att det blivit mycket värre sedan dess.
”Människor är instängda”
Rifad Saberg har arbetat för organisationen i fem år och besökt ett flertal krigsområden. Dock menar han att kriget i Gaza urskiljer sig.
– I andra konfliktområden har människor kunnat fly undan frontlinjen, antingen genom att ta sig till närliggande länder eller bara längre bort. Men i Gaza finns det ingenstans att ta vägen. Människor är instängda och frontlinjen flyttas närmre hela tiden.
– Samtidigt finns det en total hopplöshet i människors ögon som jag inte sett tidigare.
Har du något minne som satt sig, som du inte kan glömma?
– En kollega sa till mig att han önskar att de kunde släppa en enda stor bomb över dem och därmed göra slut på lidandet en gång för alla. Att befinna sig i det limbo och misär som dessa 1,5 miljoner människor gör nu är mycket värre.
Att han själv efter en månads intensivt arbete kunde åka hem till tryggheten i Sverige, och lämna kollegor och vänner i kaoset, väcker därmed skuldkänslor.
– Vi går tillbaka till vår vardag, våra bekvämligheter och framförallt vår säkerhet men mina kollegor som bor och lever där måste precis som alla andra gå hem till sitt tält, försöka hitta rent vatten och mat och somna till flygbombningar. Dessutom lever de med en konstant stress och oro inför sina familjemedlemmar och bekanta.
– De har sett hela sina liv vändas upp och ned i den här misären.
”Skulle kunna göra mycket mer”
Vilka utmaningar upplevde du och dina kollegor på plats?
– Vi på Läkare utan gränser skulle kunna göra så mycket mer. Vi har resurser och kapacitet men vi begränsas av att vi inte får in alla förnödenheter och personal då det både saknas transportvägar och säkerhetsgarantier. Det är en stor frustration och bidrar till en enorm hopplöshetskänsla bland mig och mina kollegor.
I dag börjar Aftonbladets insamling till Gaza. Rifad Saberg betonar att hjälpbehovet är skriande och att varje krona behövs.
– Vi talar om 1,5 miljoner drabbade människor. Bara att få in mat till alla är gigantiska volymer och det lilla vi får in räcker knappt till någonting.
– Det gör verkligen ont att se barn tigga på gatan för att de inte har mat, människor som sover direkt på marken för att de inte har någon madrass eller sovsäck. Vissa har lyxen att bo i tält medan andra får nöja sig med en bit plast som skydd. Dessutom finns det knappt något rent vatten och avloppsvatten rinner rakt ut på gatan, vilket gör att sjukdomar sprids snabbt. Samtidigt är de flesta av sjukhusen sönderbombade.
Skett en totalkollaps
Hur ser du på framtiden för dem som är kvar?
– Vi har en hel generation som sett allt förfalla. Som upplevt död, förstörelse och undernäring och som lidit oerhörda fysiska och psykiska trauman. Det har även skett en totalkollaps av all sjukvårdsinfrastruktur. Det kommer att ta åratal att bygga upp igen.
Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Det som händer i Gaza måste få ett slut. Vi kräver en omedelbar och ovillkorlig vapenvila. Människorna där behöver säkerhet, trygghet, mat och vatten, sjukvård och tak över huvudet. Hjälporganisationerna måste dessutom få obegränsad tillgång och deras säkerhet måste garanteras.
– Inga civila ska drabbas. Det kvittar om det är israeler eller palestinier, vi måste göra allt vi kan för att skydda dem från krigets elände.