Vädret i Arktis sätter arter under press

Vårvädret i Arktis har blivit allt mer oförutsägbart. Som ett resultat har många blommor och insekter fått stora problem med fortplantningen.

Det framgår av en ny omfattande studie av en lång rad arter vid forskningsstationen Zackenberg på nordöstra Grönland. Studien, som publiceras i tidskriften Current Biology, bygger på analyser av vårvädret och dess effekter på flora och fauna under de senaste 25 åren.

Forskarna, som har letts av Niels Martin Schmidt, biolog vid universitetet i Aarhus i Danmark, visar att vårvädret har blivit allt mer oberäkneligt sedan 2005 – en effekt av den globala klimatförändringen.

Fram till 2005 såg man en tydlig trend med allt tidigare vårar, vilket ledde till att nästan alla arter tidigarelade fortplantningen. Fåglarna som har undersökts, kärrsnäppa, sandlöpare och roskarl, försköt sin äggläggning med flera dagar. Och vissa insekter, exempelvis fjädermyggorna, började visa sig upp till fyra veckor tidigare än förr om åren.

Nyckfullt väder

Alla trodde då att detta skulle fortsätta. Men så har inte blivit fallet.

Vårvädret är inte längre förutsägbart. I stället har det blivit allt mer varierande. Temperaturökningen har bedarrat och snötäcket har fluktuerat dramatiskt från år till år. Vissa år har det varit nästan snöfritt, andra har sett snön ligga kvar ända in på sommaren.

Djur och växter har med andra ord utsatts för hård press. Vissa tycks ha klarat det nya nyckfulla vädret relativt bra, som fåglarna och fjädermyggorna. Däremot är det uppenbart att många flugor, som tillhör några de viktigaste pollinatörerna på tundran, har haft mycket svårt att anpassa sig till den nya ryckiga väderleken. Även sorgmyggorna har tagit stryk.

Bakåt för blommor

Bland växterna har det gått bakåt för många blommor, exempelvis stenbräckeväxterna. Även fjällvallmon har fått problem och tycks minska i antal.

– Vårklimatet har generellt blivit varmare, men mycket mer oförutsägbart. Några arter verkar därför oförmögna att dra fördel av det varmare vädret och tycks ha nått en gräns för hur mycket de kan anpassa sig, säger Schmidt.

Det är fortfarande oklart om några arter kommer att ta så mycket stryk att de försvinner från nordöstra Grönland. Men Schmidt och hans kollegor rekommenderar att fler långtidsstudier initieras i arktiska områden för att vi kan kunna se om förändringarna blir så stora att vissa arter inte kan överleva.