Ubåtsträtan – ett steg mot starkare eller svagare EU?

helskärm

Tuffa tag eller mjuk påverkan? Eller både och? Frågan om hur EU ska agera gentemot Kina ställs på sin spets efter den fransk-amerikanska ubåtstvisten i Stilla havet.

Samma dag som EU i förra veckan skulle presentera sin nya strategi för Indo-Stillahavsområdet presenterade USA, Storbritannien och Australien sin nya säkerhetsspakt Aukus, för samma geografiska trakter.

Inte särskilt bekvämt för EU:s utrikeschef Josep Borrell, som på sin presskonferens mest fick kommentera det faktum att EU-landet Frankrike dumpats av Aukus-gänget - som inte heller brytt sig om att informera Bryssel på förhand.

– Vi blev inte konsulterade. Och jag antar att det här inte är något som kokats ihop i förrgår, sade Borrell.

Aukus-ländernas tuffa löften om nya atomubåtar fick dessutom Borrells strategi att framstå som urvattnad och mest bestående av vackra ord.

Handel och fartyg

Därefter har den infekterade debatten mest handlat om varför Frankrike valdes bort som ubåtsleverantör till Australien och om inte USA:s president Joe Biden litar på sina allierade i Europa och Nato.

I bakgrunden ligger den stora frågan om hur man ska hantera Kinas allt tyngre position i området.

EU-strategin är en sedvanlig mellanväg.

Här ingår allt från olika handels- och samarbetsavtal med länderna runtomkring Kina till kamp mot illegalt fiske och stöd till forskning och hälsovård. Här finns också maningar till ökad militär EU-närvaro för att ”skydda navigeringsfriheten” – men inte alls lika tungt uttryckt som av USA och Aukus.

Inte samma linje?

Joe Biden bedyrade i sitt tal i FN:s generalförsamling i tisdags att USA inte är ute efter något nytt kallt krig. Den tuffare linjen gentemot Kina är ändå uppenbar.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) tycks inte räkna med att EU kommer att följa i det spåret.

– Det är inte automatiskt att vi kommer gå på samma linje och på samma sätt och med samma tonart som den amerikanska administrationen i den här frågan, sade Dahlgren efter ett EU-ministermöte i Bryssel i tisdags.

Kinakännaren Niklas Swanström, chef för institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD), skulle gärna se starkare EU-muskler – men befarar att Aukus i stället kan leda till ett steg tillbaka.

– Det finns en risk att man säger att ”nu är det här amerikanskt och brittiskt och australiensiskt ansvar, nu kan vi backa ur det här”. Problemet är bara att det riskerar att bli samma situation som vi har i Europa i dag, att vi inte klarar av att agera utan USA, säger Swanström till TT.

Trump hade rätt?

Han hoppas ändå att effekten i stället blir den motsatta och att exempelvis Tyskland, Frankrike och Benelux-länderna driver på för ett säkerhetspolitiskt mer kraftfullt EU.

– Jag hoppas verkligen att man vaknar till och säger att ”nej, nu måste vi också agera”. För vi har ju potentialen. Det är inte ofta man säger att (USA:s förre president Donald) Trump har en poäng – men just det här att han sade att ”Europa måste betala upp för sin egen säkerhet”. . . Det tror jag att man måste göra, säger Swanström.

EU:s utrikeschef Josep Borrell talar under tiden fortsatt varmt om medelvägen.

– Mer samarbete, mer koordinering, mindre splittring. Det är vad som behövs för att uppnå en stabil och fredlig situation i Indo-Stillahavsområdet, sade Borrell efter ett möte med EU-ländernas utrikesministrar i New York i måndags.