Hon tvingas bära bördan

Peter Kadhammar

ATEN.

En 38-årig försäljare av solceller sitter på polisens kravallstaket och vrålar ut sin vrede:

– Tjuvar! Tjuvar! Tjuvar!

Hon heter Julia, vill inte uppge sitt efternamn och tillhör Greklands allt fattigare medelklass.

– Min familj har egendom, säger hon. Hus. Men det är inte säkert vi kan behålla det eftersom regeringen vill höja skatten.

Julia är en av tusentals demonstranter på Konstitutionstorget framför parlamentet. Hennes ord är här, på torget, inte märkvärdiga. Men på de flesta andra platser i Europa skulle de betraktas som knäppa.

”De vill göra oss fattiga”

Människorna nedanför Julia skanderar slagord, de blåser i visselpipor, de siktar med små laserlampor på det sandfärgade parlamentet där det lyser

i några rum på den översta våningen. Julia skriker i mitt öra:

– Det är Bilderberggruppen som vill göra Grekland fattigt!

Hon syftar på det informella nätverk för världens makthavare vilka en gång om året möts för att dryfta ekonomiska och politiska frågor.

Julia nickar när jag ser frågande ut.

– De vill göra alla länder fattiga så att de kan bestämma över dem!

Hon skriker också i mitt öra att Grekland inte har några skulder.

– Skulderna är en lögn!

”Vill skydda oss”

I själva verket är Tyskland skyldigt Grekland, säger hon. 162 miljarder euro, ersättning för övergrepp och skador under andra världskriget. Hon upprepar summan.

– 162 miljarder!

Jag går runt på torget i den fuktiga kvällen. En kvinna som heter Atina, kock till yrket, resonerar ungefär som Julia. Atina säger att regeringen sålt nationen till den Europeiska Centralbanken och tagit pengarna.

En annan, Angie Tsaousaki, dramalärare, säger att grekerna vill lämna eurosamarbetet, lämna EU och krossa kapitalismen.

– Regeringen vill skydda banksystemet. Men vi bryr oss inte om bankerna. Vi tänker inte betala dem.

Jag har flugit till Aten från Stockholm via München.

Ingenstans har jag behövt visa mitt pass. Färden hit kan tjäna som exempel på det nya, öppna Europa där människor och varor fritt rör sig över gränserna.

Lån på 110 miljarder euro

Det var till detta Europa Grekland anslöt sig när landet med friserade räkenskaper gick in i eurosamarbetet. Det var festligt i några år, då billiga pengar sköljde över Grekland, ja, det var roligt ända tills notan skulle betalas.

Förra året fick Grekland ett rekordlån på 110 miljarder euro bara för att hålla sig flytande. Men ekonomin är inte sanerad och nu krävs nya lån för att betala på de gamla. Annars gör staten konkurs.

Det finns många att skylla på. Korrupta och bedrägliga grekiska politiker. Självklart. Ledningarna i Tyskland och Frankrike som välkomnade Grekland fast de borde begripit bättre. Jo. Oansvariga banker som hjälpte till att dölja den trista verkligheten och som gladeligen lånade ut pengar. Visst. Analytikerna på de internationella storbankerna som så sent som hösten 2009 sa att Grekland klarat finanskrisen ypperligt. De har nog inte ens vett att skämmas.

Men vilket ansvar har det grekiska folket?

Julia? Atina? Angie?

Har inte fått lön

De var ju en del av det korrupta statsskicket där folksporten är att smita från skatten. Nu skyller de på Tyskland, som gett Grekland tiotals miljarder

i nödlån, de skyller på den anonyma Bilderberggruppen.

Angie tjänar 1100 euro i månaden. Hon har inte fått lön på två månader. Julia tjänar 700 och har fått höra att lönen ska sänkas till 500.

– Ingen kan leva på det! skriker hon i mitt öra.

I Bryssel och Frankfurt, i Berlin, Paris och Washington diskuterar världens ledare vad de ska ta sig till med Grekland.

Här på det heta torget står människorna som ska bära bördan, som ska ta ansvar för alla idiotiska beslut, för lögnerna, självbedrägeriet och korruptionen.

Till sist handlar det om dem, om Julia, Atina och Angie som ser sina liv malas sönder.