13-åringens kropp ”välutvecklad” – då friades mannen från våldtäkt

Mira Micic

En 27-årig man såg den 13-åriga flickan på en bänk utanför sin lägenhet, bjöd in henne och ­hade sex med henne.

Han åtalades för våldtäkt mot barn men friades i två instanser.

Avgörande blev rättens bedömning – att flickans kropp var välutvecklad för hennes ålder.

Den 27-årige mannen greps i april i fjol och åtalades för våldtäkt mot barn. I andra hand yrkade åklagaren att mannen ­skulle dömas för våldtäkt. ­Både Västmanlands tingsrätt och Svea hovrätt friade mannen.

Har överklagat

Åklagaren valde att inte överklaga till Högsta domstolen, men flickans ­ mål­sägandebiträde gjorde det.

Det krävs att Högsta domstolen beviljar ett prövningstillstånd för att målet ska tas upp på nytt.

– Det är få fall som hittills tagits upp, säger flickans advokat Göran Landerdahl.

I sin överklagan efter­lyser han en vägledande praxis för hur den juridiska regeln ”oaktsamhets­rekvisit”, som låg till grund för de friande domarna, ska tolkas.

Var på rymmen

Den 13-åriga flickan var på rymmen från ett ­familjehem och hamnade i Västerås, utan pengar, mobiltelefon eller någonstans att bo.

Mannen, 27 år, upptäckte henne när hon låg och vilade på en bänk vid en lekpark nära hans hem.

Flickan berättade för ­honom om sin situation och sa att hon var trött och törstig.

Han bjöd hem henne till sig för att dricka påskmust.

Men mannens och flickans berättelser skiljer sig åt.

Mannen nekade först att hon ens varit i hans bostad, men ändrade sig i takt med att polisen presenterade bevisen, bland annat flickans trosor med hans ­sperma på.

’Förekommit samlag’

Tingsrätten och hov­rätten slog fast att det förekommit samlag och bedömde mannens förklaringar som inte trovärdiga.

Hovrätten skriver i den friande domen:

”För fällande dom i mål beträffande våldtäkt mot barn krävs:

Att det har före­kommit samlag.

Att målsäganden varit under 15 år.

Att tilltalad vetat att hon varit under 15 år, eller att tilltalad har haft skälig anledning att anta att så var fallet.”

De första två punkterna var klarlagda, fastslog rätten.

Gällande tredje punkten kunde rätten inte fastslå om han visste hur gammal hon var. Mannen hävdade att hon inte sagt något och att han antog att hon var 15-17 år.

Därför gick rätten vidare till nästa punkt och ­undersökte om 27-åringen hade ”skälig anledning att anta” att flickan var yngre än 15-17, som han säger sig ha trott.

Då använde sig rätten av en paragraf i brottsbalken som handlar om  brotts­rekvisitet ”skälig anledning att anta”.

’Passerat puberteten’

Det gick ut på att både tingsrätten och hovrätten tittade noga på video­inspelningen från barn­förhöret med 13-åringen. Där syns flickan när hon sitter i en fåtölj och förhörs av en polis.

Rätten tittade på flickans kropp och bedömde att den var så ”välutvecklad” att den motsvarade en kropp som ­kunde tillhöra ”en ­tonåring som passerat puberteten”.

Man bedömde även ­hennes språk och ordval, samt sättet att svara på ­frågorna och kom fram till att hon inte visade en sådan ­”naivitet” som skulle ­kunna utgöra en varningssignal för mannen som tänkte ha sex med henne.

Vägde inte tungt

Att flickan berättat att hon var på rymmen från ­familjen och vården och utan pengar och telefon tyckte rätten inte vägde tungt. Detta eftersom 27-åringen, enligt rätten, ”saknade uppgifter om skolgång och klass”.

Därför ansåg rätten att det inte fanns någon anledning för 27-åringen att misstänka att 13-åringen ”var yngre än vad hennes kroppsutveckling och allmänna uppträdande gav intryck av”.

’Borde ha frågat’

Flickans advokat Göran Landerdahl säger:

– Man kan fråga sig vilka krav man ska ställa på ­personer som ämnar ingå en sexuell relation med ­någon som är i gränslandet runt 15 år. Det kan inte ­vara rimligt att enbart kroppsutvecklingen ska vara ­avgörande såsom det ­faktiskt blivit i den här ­domen.

Landerdahl tycker att avgörande bör vara: hade 27-åringen verkligen förvissat sig om att flickan var över 15 år.

– Och det med marginal. Det borde ställas krav att mannen ställt fråga eller på annat sätt faktiskt fått klart för sig åldern. Det kan inte ­vara rimligt att ett antagande är tillräckligt.

Så har rätten ­ tolkat lagen

13 §
”Till ansvar som i detta kapitel är ­föreskrivet för en gärning som begås mot någon under en viss ålder skall dömas även den som inte ­insåg men hade skälig anledning att anta att den andra personen inte ­uppnått den åldern.”

Så tolkade rätten 13 §:

Ur hovrättens dom:

”När det gäller rekvisitet ”­skälig anledning att anta” i 6 kap. 13 § brottsbalken ska ­detta tillämpas strikt enligt ­ordalydelsen och till ansvar ska inte dömas om ­barnet hade en kroppsutveckling som normalt förekommer avsevärt över ­åldersgränsen och omständigheterna i övrigt inte gav gärningsmannen anledning att ­vara på sin vakt (se kommentaren till brottsbalken, ­Zeteo). Oaktsamhetsbedömningen ­avseende åldern bör ­alltså inte vara alltför hård.

Av det som framkommit av målsägandens svar på frågor under förhören och vad hov­rätten kunnat iaktta vid videouppspelning har målsäganden nått en fysisk utveckling som väl motsvarar en tonåring som ­passerat puberteten. Mål­säganden visar vidare en god närvaro i förhören och trots ­vissa in­konsekvenser i hennes berättelse har hennes sätt att svara på ­frågorna inte gett intryck av en sådan naivitet som annars ­skulle kunna utgöra en varnings­signal. Inte heller hennes ordval och språk framstår som oförenligt med möjligheten att hon skulle vara betydligt ­äldre än hennes verkliga ålder.”

”... Vad gäller omständig­heterna i övrigt har mål­säganden bl.a. berättat för NN ­(gärningsmannens namn, reds anm) att hon rymt från ett ­omhändertagande, att hennes mamma slog henne och att hon varken hade telefon eller pengar och därför ville låna hans ­mobil för att ta kontakt med kamrater. Dessa omständig­heter, särskilt mot bakgrund av avsaknaden om uppgifter om skolgång och klass, kan dock ­inte anses vara sådana om­ständigheter som i detta fall ­varit ägnade att ge NN några särskilda miss­tankar om att målsäganden var yngre än vad hennes kropps­utveckling och allmänna upp­trädande gav ­intryck av.

Sagda omständig­heter synes nämligen normalt kunna förekomma även beträffande äldre ungdomar i samma besvärliga ­situation.

Hovrätten finner alltså ­sammanfattningsvis att ­målsäganden uppvisar en kroppsutveckling som inte gav NN särskild anledning att vara på sin vakt beträffande mål­sägandens ålder och att det inte heller förelåg några ­omständigheter i övrigt som gav honom ­anledning att förhöra sig om målsägandens ålder verk­ligen var mellan 15 och 17 år som han själv trodde.

Åtalet för våldtäkt mot barn kan alltså inte vinna bifall.”