Regeringen presenterar paket mot bedrägerier

helskärm

Bedrägerier göder den organiserade brottsligheten och genererar miljardsummor i brottsvinster per år. Det konstaterar regeringen, som nu presenterar flera åtgärder för att stävja problemet.

Bedrägerier mot enskilda personer genererar cirka tre miljarder kronor i brottsvinster varje år, enligt regeringen. Summan uppskattas ha ökat med 49 procent på ett år.

– Regeringens första prioritet är att knäcka gängen och då måste vi slå till mot deras livsnerv, nämligen plånböckerna, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff på torsdagen.

Stort mörkertal

Varje år anmäls ungefär 200 000 bedrägerier, där äldre är en särskilt sårbar grupp. Men mörkertalet tros vara stort, poängterar Max Elger.

För att få stopp på, och förebygga, bedrägerier ska regeringen tillsätta utredningar –som ska överväga flera olika förslag. Bland annat om det ska införas ett nytt krav på att e-legitimationstjänster, till exempel BankID, samt clearingorganisationer, till exempel Bankgirot, ska vara skyldiga att lämna uppgifter om penningtvätt eller misstänkt penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Det ska även utredas om fler typer av företag, till exempel försäkringsbolag eller betaltjänstleverantörer, ska få delta i samverkan mot penningtvätt.

Statlig e-legitimation utreds

Tekniska lösningar är också viktiga för att förebygga bedrägeribrott – inte minst bedrägerier inom välfärden, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S).

– Tyvärr ser vi att fler och fler systematiska angrepp sker mot våra välfärdssystem i dag. Varje år utbetalas mellan 11 och 27 miljarder kronor från välfärdssystemet på felaktiga grunder. En stor del av det bedöms bero på felaktiga uppgifter och brott, säger han.

Regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i uppdrag att analysera kostnader för att ta fram en statlig e-legitimation. Dessutom får Post- och telestyrelsen i uppdrag att främja användning av betrodda tjänster, till exempel elektroniska underskrifter, i kommuner och regioner.

– Detta för att stärka informationssäkerheten och robustheten i viktiga verksamheter i välfärden och minska just välfärdsbedrägerierna, säger Farmanbar.