Fakta: Så fungerar kejsardömet i Japan

helskärm

Efter 30 år har Japans åldrige kejsare Akihito abdikerat och den 1 maj tar hans son, kronprins Naruhito, plats på den så kallade Krysantemumtronen.

Den japanska kejsartraditionen är en minst sagt gammal tradition – men hur fungerar den? Vi reder ut.

Gammal tradition

Det japanska kejsardömet är världens äldsta kontinuerliga arvsmonarki. Sedan kejsaren Jimmu tillträdde år 660 före Kristus har 125 monarker suttit på tronen.

Bara män

Kvinnor har inte arvsrätt till kejsartronen. Eftersom kronprins Naruhitos endast har en dotter är det hans bror som står näst på tur till tronen.

Tillåts abdikera

Japan har inte upplevt någon abdikation från den så kallade Krysantemumtronen på över 200 år – förrän i år. Japans parlament stiftade i somras en lag som möjliggör för kejsare Akihito att abdikera. Lagen slog fast att abdikeringen måste ske inom tre år, och att den inte kan användas av framtida kejsare.

Symboliskt ordspråk

Med varje kejsare kommer ett slags namn, ett gengo, som är ett ordspråk som är tänkt att symbolisera tiden. Det här namnet används i officiella dokument, trycks på mynt och i tidningar, och används också för att rent praktiskt säga vilket år det är. Även om gengo tappat mark de senaste åren använder ungefär var tredje japan det som främsta tideräkningen i sin vardag, och ytterligare en tredjedel växlar mellan den och den västerländska.

Den senaste har kallats "Heisei" och betyder uppnå fred, nu tar "Reiwa" vid. Det nya gengot består av tecknen rei (ordning eller gynnsam) och wa (fred eller harmoni).