Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Dutertes knarkkrig ”brott mot mänskligheten”

Publicerad 2019-07-08

FN bör akututreda filippinska myndigheters "krig mot knarket". Polisens utomrättsliga dödsskjutningar är så otyglade att de kan klassas som brott mot mänskligheten.

Appellen kommer från Amnesty International som gjort nya undersökningar.

Människorättsrörelsen har detaljstuderat i 27 mord i provinsen Bulacan, där morden ökat märkbart sedan ett par polisbefäl överfördes dit från Metro Manila där narkotikarelaterade dödsfall varit högst i landet.

Amnesty har intervjuat 58 vittnen, anhöriga och lokala tjänstemän. Slutsatsen är att polisen systematiskt ger sig på fattiga människor, "planterar" bevismaterial, rekryterar mördare och stjäl från dem de låter döda.

– Det är inte säkert att vara fattig i president Dutertes Filippinerna, säger AI:s regionalchef Nicholas Bequelin.

– Allt som behövs för att bli mördad är en obevisad anklagelse om att använda, köpa eller sälja droger. Överallt där vi undersökt knarkrelaterade dödsfall var folk livrädda. Skräcken har nu spritt sig djupt in i samhällsväven.

Oroväckande straffrihet

Polisbefäl befordrades till högre poster i Bulacan efter ett uppmärksammat fall för två år sedan då en 17-åring dödades. Inget befäl utreddes, men tre poliser av lägre rang blev småningom dömda.

– Förflyttningen av befälen till områden där dödandet sedan ökade är en oroväckande signal om straffrihet, säger Bequelin som presenterade Amnestys rapport från Bulacan på måndagen.

Som efter manus

En filippinsk kriminaltekniker säger till Amnesty att de polisrapporer hon har undersökt inte möter de mest grundläggande krav på trovärdighet.

– De är så enhetliga att det är som ett manus. När du ser rapporten, ser den ut som en mall.

Ett fall gäller 30-årige trebarnspappan Jovan Magtanong. Polisen hävdar att han besköt dem och att de beslagtagit en pistol och påsar med narkotika. Men ögonvittnen hävdar att han låg och sov när polisen knackade på och frågade efter en annan person, och att han varit drogfri i över ett år.

– De dödade honom som ett djur, säger en familjemedlem till Amnesty.

Fast på en lista

De flesta som polisen griper eller låter döda står på så kallade drogövervakningslistor, där lokala tjänstemän, pressade att "ge resultat", skrivit upp tänkbara knarkare, langare, finansiärer och beskyddare. Det finns inget sätt att bli struken från en sådan lista, konstaterar medborgarrättsaktivister.

Filippinska staten har inga fungerande program för avgiftning och rehabilitering av narkotikamissbrukare, skriver AI vidare.

Amnesty uppmanar FN att uppmärksamma övergreppen, i första hand genom Rådet för mänskliga rättigheter och Internationella brottmålsdomstolen.

"Våldsamt motstånd"

President Rodrigo Dutertes talesperson Salvador Panelo kände inte till den nya rapporten på måndagen, men försvarade så sent som i förra veckan polisaktionerna som lagliga, rapporterar Reuters.

– Droger ändrar psykologin hos brukarna och langarna, därav deras våldsamma motstånd, sade han då.

– Varje försök av utländsk makt att lägga sig i hur denna regering upprätthåller lag och ordning är inte bara en intellektuell skymf utan också en inblandning i landets suveränitet, sade han också enligt AFP.