Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Nu måste miliserna avväpnas

Den diplomatiska uppgörelsen mellan Ryssland, Ukraina och västvärlden var lika oväntad som välkommen.

Men innan de ryssvänliga milisgrupperna avväpnats har ingenting egentligen förändrats.

Inte många hade väntat sig att de första direkta samtalen mellan Ukraina och Ryssland sedan krisen bröt ut skulle resultera i en överenskommelse.

Beskedet från Geneve att alla parter är ense om att illegala väpnade grupper ska avväpnas och ockuperade byggnader utrymmas kom därför överraskande. Krisen är inte löst men blir det man enades om verklighet ökar förutsättningarna för en fredlig utgång.

Avgörande blir om de proryska grupper som ockuperar en rad myndighetsbyggnader och polisstationer i ett tiotal städer i östra Ukraina lämnar dessa och lämnar ifrån sig sina vapen.

De ryssvänliga hade ingen representant med vid förhandlingarna så i praktiken hänger det på att Ryssland uppmanar milismännen att genomföra det man enats om och att dessa lyder. Någon sådan direkt uppmaning från president Putin eller utrikesminister Lavrov har ännu inte kommit.

Tvärtom sa Putin tidigare under dagen vid en utfrågning att han förebehåller sig rätten att skicka ryska trupper in i Ukraina men att han hoppas att det inte behövs. Uppgörelsen i Geneve kan med andra ord inte tolkas som att Ryssland gett upp sina krav på Ukraina.

Istället är det troligen så att även Putin vill undvika ett inbördeskrig i grannlandet som kan leda till en delning av Ukraina. En delning skulle göra att västra Ukraina kan gå med i EU i framtiden. Hela Ukrainakrisen handlar i grunden om att Putin till varje pris vill undvika ett sånt scenario. Han föredrar ett sammanhållet Ukraina som inte vågar närma sig EU utan istället blickar mer österut. Med det kaos Ryssland hittills åstadkommit i Ukraina hoppas han att ledarna i Kiev ska tvingas gå med på hans krav.

Hur ärliga Ryssland är i sina avsikter att deeskalera situationen i Ukraina lär visa sig under de närmaste dagarna. Har inget hänt i början av nästa vecka tolkar USA det som att Ryssland inte levt upp till sin del av avtalet. I så fall har utrikesminister John Kerry hotat med att USA kommer att utöka sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland.

– Processen behöver inte vara avslutad inom några dagar men den måste ha inletts, sa Kerry på sin presskonferens i Geneve.

Det Ryssland får i utbyte är garantier för ökad autonomi för södra och östra Ukraina där en stor del av befolkningen talar ryska och har nära förbindelser med Ryssland. Moskva hoppas att det ska göra det svårare för Kiev att flirta med EU utan att även östra Ukraina - där Moskva har ett avgörande inflytande - är med på det.

Nu hänger allting på att uppgörelsen verkligen genomförs på marken i Ukraina.

Under de dryga två decennier som Ukraina varit självständigt har landet levt med sina inneboende motsättningar utan att de slitit sönder landet. Den västra halvan har alltid blickat mer åt Europa, där talar man ukrainska framför ryska. Östra Ukraina har alltid känt mer samhörighet med Ryssland.

Senaste månaderna har extremister på båda sidor vädrat morgonluft. Anden är ute ur flaskan. Det är inte säkert att det finns ett enkelt sätt att stoppa tillbaka den.