Spelar det roll hur länge de får pröjs?

Lena Mellin

Socialdemokraterna vill sudda bort stämpeln som bidragsparti genom att sätta hårt mot hårt.

Nytt?

Inte alldeles.

helskärm

Flera analyser av valet 2010 ­pekar ut ”bidragsstämpeln” som en av de viktigaste förklaringarna till de rödgrönas förlust.

Grovt förenklat framstod alliansen som partierna för de lycka­de människorna, de som stretar på och gör sitt jobb. ­Medan de rödgröna, och då särskilt Social­demokraterna, förknippades med dem som behöver stöd och hjälp.

S vill, självfallet, ­förändra den bilden. En bedövande majoritet av svenska folket står trots allt på egna ben.

Förslaget till skuggbudget, som presenteras i sin helhet ­senare i veckan, är ett utmärkt exempel på kursändringen. För att få pengar från samhället kräver Socialdemokraterna att långtidsarbetslösa ungdomar pluggar eller gör praktik.

Efter sex månaders arbetslöshet fryser ersättningen inne för den som inte helhjärtat ägnar sig åt att bekämpa sin arbetslöshet, antingen i skolbänken eller på en arbetsplats.

Men är skillnaden så rasande stor jämfört med i dag? Nej.

Nu får ungdomar som kvalificerat sig för a-kassa givetvis vara arbetslösa så länge ersättningen räcker, i normal­fallet ett år. Självklart måste man under tiden söka jobb enligt kassans regler och det vill Social­demokraterna inte ändra på.

I annat fall är det jobbgarantin som gäller. Den kan den unga arbetslösa få efter tre månaders arbetslöshet, alltså efter hälften så lång tid som då ­Socialdemokraterna drar åt tumskruvarna.

Ungdomar under 18 år som deltar i jobbgarantin ska försörjas av sina föräldrar. Hur kul är det? Den som är mellan 18 och 20 år och saknar slutbetyg från gymnasiet får 48 kronor per dag. Ingen fantasisumma direkt. Äldre får 140 kronor om dagen, fem dagar i veckan. Inte heller det räcker till några större utsvävningar.

I samtliga fall är förutsättningen att man deltar i garantins aktiviteter, först kartläggning och så småningom praktik.

Därutöver finns en rad andra möjligheter. ­Exempelvis kan man få läsa in grundskole- eller gymnasiekompetens på en folkhögskola. Ersättningen, lån och ­bidrag, är 2 230 kronor i veckan och betalas ut till den som är mellan 20 och 25 år, berättigad till jobbgarantin, och som in­finner sig till undervisningen.

I Arbetsförmedlingens senaste långtidsprognos, från förra hösten, påpekas att ungdoms­arbetslösheten ”är ett stort ­prob­lem, men också att det överdrivs i den allmänna debatten”.

Svårast har de som är korttidsutbildade, alltså de som ­inte gått ut gymnasiet. Och dem med utomeuropeisk bakgrund.

Den som inte kommer in på arbetsmarknaden som ung riskerar ett permanent utanförskap. Men kanske är det kvaliteten på åtgärderna som är det intressanta. Inte hur länge det dröjer ­innan landets ungdomar får pröjs för att på sikt skaffa sig ett jobb?