Regeringens klimatsatsning ”bristfällig”

Klimatklivet, regeringens mångmiljonsatsning för att begränsa klimatutsläppen, kritiseras i en granskning av Riksrevisionen.

Kostnaderna för de minskade utsläppen har varit höga och beräkningarna av utsläppsminskningarna bristfälliga.

– Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga. Större effekt hade kunnat åstadkommas om stödet hade utformats annorlunda, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen noterar också att regeringen gett en ensidigt positiv bild av satsningen och dess effekter.

Klimatklivet, som är ett finansiellt stöd till lokala klimatinvesteringar, infördes av den nuvarande regeringen 2015. I fjol delades 1,5 miljoner kronor ut i stöd, cirka 14 procent av statens utgifter för miljöpolitiken, enligt Riksrevisionen.

Välkomnas av M

Revisionens kritik välkomnas av Moderaterna, som länge kritiserat satsningen.

– Revisionen påpekar den bristande effektiviteten vilket är precis vad vi själva gjort, säger Maria Malmer Stenergard, ledamot för partiet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

– Regeringen har medvetet skönmålat satsningen, och bara redovisat de positiva bitarna. Klimatklivet är ren symbolpolitik.

I den nu gällande M-KD-budgeten har Klimatklivet tagits bort.

– Jag är glad att vi plockat bort den. Tyvärr har man sagt att man vill ta tillbaka den i den uppgörelse som träffats mellan regeringen och C och L. Det är tråkigt, säger hon.

Lövin tror på klivet

Klimatminister Isabella Lövin (MP) tycker inte att Riksrevisionens kritik är riktigt rättvis.

– Det Riksrevisionen har utvärderat är om Klimatklivet ger största möjliga utsläppsminskning per krona och kommer då till exempel fram till att det vore mer effektivt att höja bensinskatten. Men höjd bensinskatt bygger inga laddstolpar för elbilar, biogasmackar eller busstorg. Vi behöver åtgärder som både minskar utsläppen och skapar varaktig samhällsomställning, säger hon.