Fler samlare än väntat vill ha hjälp

helskärm

Böcker, kläder, bra att ha-saker. Högarna växer – så till den grad att det knappt går att komma in i hemmet. Länge har man trott att personer med sjukligt samlande är ointresserade av hjälp, men ny forskning tyder på att det kan vara tvärtom.

– Vi blev positivt överraskade, säger Sofia Jägholm, psykolog på Karolinska institutet.

I en delstudie till ett större forskningsprojekt om samlarsyndrom skickade forskarna ut en enkät till personer som uppfyllde kriterierna för att få diagnosen. Personerna fick svara på hur intresserade de var av åtta olika insatser, bland annat sanering, internetbaserad självhjälp och kognitiv beteendeterapi, KBT.

Många skeptiska

En överraskning för forskarna var att 70 procent av de 367 personer som svarade ville få hjälp. Bara tio procent sade sig inte vilja ha någon insats alls.

Den insats som var minst populär var sanering. Det förvånar inte Sofia Jägholm.

– Personen kan få en stor sorg över att förlora sina saker, och då ökar risken för att hen köper nya saker för att dämpa de känslorna.

Det beteendet skiljer sig från svårt deprimerade, som också kan få det stökigt hemma, men som gärna låter någon gå in och röja upp.

Starka band

Personer med samlarsyndrom har i stället starka band till sina saker. Så länge inte personen riskerar att vräkas är det bäst att gå mer varsamt fram inför varje sak som kan behöva slängas, gärna med stöd i att hantera känslorna och tankarna som kommer upp.

En ny behandling för detta testas i det större forskningsprojektet på KI. Nästan 300 har velat vara med och majoriteten har har själva hört av sig, snarare än via remiss från sjukvården. Alla har dock inte uppfyllt alla kriterier för samlarsyndrom eller bott i fel kommun för att kunna delta, så fortfarande fattas 20 deltagare.