Därför ammar inte män

Roland Johansson/TT

Publicerad 2024-07-03 08.11

Varför ammar inte män sina barn? Forskare har ända sedan Darwins tid funderat på frågan eftersom det egentligen inte finns några biologiska hinder – men det har förblivit ett mysterium.

En ny studie ger ett tänkbart svar: om män ammade skulle sjukdomar lättare spridas.

Studien, som publiceras i Nature Communications, bygger på en ny matematisk modell som har tagits fram vid University of York i Storbritannien.

Forskarna påpekar att det finns en rik bakterieflora i bröstmjölken som har utvecklats hos modern, och anpassats till barnets tarm- och magsystem. Bröstmjölk från en annan individ, mannen, skulle innebära stor risk för överföring av främmande, farliga mikrober till barnet. Bättre då att modern ensam står för födan. Hon fungerar då i praktiken som en sil som sållar bort de skadliga bakterierna och bara behåller de fördelaktiga, nyttiga.

Stämmer detta? Är riskerna så stora? Ingen vet med säkerhet men mikrober har ofta en påtaglig effekt på överlevnadsförmågan, och är en viktig faktor i evolutionen.

Bröstkörtlar

Faktum är att hannarna hos de flesta däggdjur har bröstkörtlar, precis som honorna. Enda undantagen är hannarna hos de australiska pungdjuren som, så vitt känt, alla saknar bröstkörtlar.

Problemet är att körtlarna, som hos honorna producerar mjölken som avkomman ska leva av, hos hannarna i de allra flesta fall är rudimentära, underutvecklade.

Det finns undantag, som så ofta i naturen. Hos flera arter av fruktätande fladdermöss, så kallade flyghundar, har hannarna visat sig kunna producera mjölk, och ge ungarna di. Men ingen har någonsin sett några lejonhannar, vargpappor eller elefanttjurar ge di till sin avkomma.

Det hävdas ibland att män skulle kunna producera mjölk bara bröstkörtlarna stimuleras tillräckligt mycket men män har normalt för låga nivåer av hormonet prolaktin för att det ska vara möjligt.

För kostsamt?

Men faktum kvarstår – de biologiska grundförutsättningarna finns och det vore rimligen en fördel med ammande fäder.

Det finns arter där hannarna har hand om större delen av skötseln av avkomman. Ett exempel är de sydamerikanska nattaporna. Hos dem svarar hannarna för 80–90 procent av skötseln. Det är nästan bara när ungarna måste ha mat som hannarna räcker över dem tillfälligt till mammorna. Lite bisarrt kan tyckas. Det vore praktiskt om hannarna tog över allting, inklusive matförsörjningen.

En förklaring, som lades fram på 1970-talet, är att hannarna aldrig kan vara hundraprocentigt säkra på ungarna är deras egna. Att då satsa på en så kostsam sak som att producera mjölk är inte mödan värt. Bättre då att överlåta detta till modern. Förklaringen har dock inte köpts av alla. Kanske den nya modellen, där bakterier och virus har en huvudroll, ses som bättre.