Var tredje ämneslärare tog snabbt spår

helskärm

Mer än 500 personer tog en ämneslärarexamen förra läsåret genom att komplettera en tidigare högskoleutbildning. Många av dem kan nu undervisa i naturvetenskap, matte eller teknik – ämnen där lärarbehovet är stort.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar i en färsk rapport att satsningen på alternativa vägar till läraryrket har fått genomslag. Av totalt 1 590 nyexade ämneslärare förra läsåret hade 540, alltså en tredjedel, läst en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på tre terminer.

KPU kan beskrivas som ett snabbspår för dem som redan har akademiska meriter i ett eller flera ämnen, men som behöver läsa den utbildningsvetenskapliga kärnan för att bli behöriga lärare.

Fyller stort behov

I de allra flesta fall blev KPU-studenterna lärare i matematik, biologi, kemi eller teknik. Det är ingen slump. Det finns en politisk ambition att locka just naturvetare och tekniker att växla yrkesspår, eftersom lärarbehovet är så stort i dessa ämnen. Studenter som läser den traditionella ämneslärarutbildningen väljer oftast svenska, engelska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Snittåldern på en KPU-student är 38 år. Ålder och erfarenhet bidrar sannolikt till att de blir kvar på utbildningen i högre grad än studenter på den traditionella ämneslärarutbildningen. Andelen som tidigt hoppade av KPU var 19 procent 2015, jämfört med 30 procent på den reguljära ämneslärarutbildningen, visar UKÄ:s analys.

Ålder och rutin

– KPU-studenterna är äldre och framför allt har de studievana. De går också en kortare utbildning, säger utredare Julia Elenäs.

UKÄ:s analys visar också att inflödet av nya KPU-studenter ökat mycket kraftigt sedan införandet. Förra läsåret registrerades 1 020 nybörjare, vilket innebär att knappt var fjärde som började läsa till ämneslärare gjorde det i KPU. Flest nya KPU-studenter fanns vid Karlstads universitet, följt av Uppsala universitet och Stockholms universitet.