Angela Merkel: Största prövningen för EU

Stöd, lån, löften och garantier staplas på varandra när EU-länderna försöker hantera de ekonomiska effekterna av covid-19.

Men räcker det? Och hur ska alla bli nöjda?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel beskriver situationen som EU:s största prövning sedan bildandet.

Merkels varning genljuder i flera av EU:s södra länder som varnar för att hela EU står på spel. Men motsättningar rör åtgärder om hur EU ska ta sig ur den ekonomiska och finansiella krisen.

Tre stora paket ligger på bordet när medlemsländernas finansministrar samlas vid sina datorer för ännu ett webbmöte på tisdagseftermiddagen.

Från euroländernas räddningsfond ESM föreslås lån bli tillgängliga på upp mot två procent av ett lands BNP.

Från Europeiska investeringsbanken (EIB9 öppnas för ytterligare 200 miljarder euro i lån till små och medelstora företag.

Och från EU-kommissionen erbjuds korttidsarbetsprogrammet Sure, med 100 miljarder euro i lån för att hjälpa stater att täcka upp med löner när arbetsgivarna drar ned på arbetstiden.

Syd vill ha lån

Den stora striden gäller dock ett fjärde önskemål.

Minst 14 euroländer, främst i södra Europa, trycker på för gemensamma euroobligationer för att kunna låna på samma nivå – oavsett om ekonomin är stabil sedan tidigare eller härjad av eurokris och statsskuld.

Italien och Spanien går i spetsen. De två värst coronadrabbade länderna i EU varnar för konsekvenserna om stödet norrifrån har alltför hårda villkor eller uteblir helt.

"Den europeiska solidariteten har inte känts av och mer tid kan inte slösas bort. Det är dags att visa högre ambition, större enighet och mer mod", skriver Italiens premiärminister Giuseppe Conte i ett öppet brev till EU-kommissionen.

"Vi måste agera nu eller aldrig. För just nu står hela EU på spel", anser Spaniens Pedro Sanchéz i en debattartikel i en rad olika länder.

Politisk strid

Obligationstanken gillas emellertid inte i Tyskland, Nederländerna, Österrike och Finland. De mer stabila euroekonomierna har i många år föredragit en kombination av morot och piska för att få sydländerna att få ordning på de egna kassorna.

Oron har även varit politisk. Nord har velat hålla ned populistpartier – som Alternativ för Tyskland och Sannfinländarna – vars opinionssiffror stadigt gått upp när det talats om att ge stöd åt fattigare euroländer i söder.

Den här gången finns emellertid även ett opinionstryck från andra hållet. Både i Tyskland och Nederländerna finns nu politiker och kommentatorer som kritiserar sina regeringar för att vara alltför försiktiga och sparsamma.

"Berlin har råd", skrev exempelvis tidningen Der Spiegel i en ledarartikel i förra veckan.

Paketet räcker?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel (CDU) varnar för att coronapandemin och dess konsekvenser innebär den största prövningen hittills för EU, när hon mötte pressen på en presskonferens i Berlin. Merkel har därmed återvänt från sin coronakarantän.

– Den stora hälsoutmaningen påverkar samtliga medlemsländer, men på olika sätt, säger hon och betonar att den viktigaste uppgiften är att EU kommer stärkt ur den ekonomiska krisen, säger hon.

Merkel säger att det ännu inte är läge att tala om när införda restriktioner ska lättas, och att när lättnader görs så måste det ske steg för steg, skriver Reuters

De två tyngsta socialdemokraterna i Tysklands regering försöker samtidigt lugna irritationen i söder genom att måla upp paketen med pengar från ESM, EIB och Sure som både stort och solidariskt.

"Låt oss stå tillsammans – för EU och mot viruset", skriver finansminister Olaf Scholz och utrikesminister Heiko Maas i en debattartikel som publiceras på måndagen i Italien, Spanien, Frankrike, Portugal och Grekland.

Polens finansminister Tadeusz Koscinski hoppas i sin tur på gemensam EU-beskattning av finansmarknaden och stora nätjättar för att få ihop pengar mot coronakrisen.

– Det finns redan förslag på bordet. Till exempel en skatt på finansiella transaktioner eller en digitalskatt. Vi måste räkna de här pengarna först, säger Koscinski till nyhetsbyrån Reuters.