Det här går över alla gränser
Att tillfångata observatörer som är utsända av Europa och Ryssland går över alla gränser.
Den här gången kan inte ens Rysslands president Putin låta bli att ta de proryska styrkorna i örat.
Eller kan han det?
Det är lätt att förstå att det var frestande för de beväpnade proryska separatisterna att hugga observatörerna när tillfället dök upp. Genom att hålla dem som fångar hoppas förmodligen de ryssvänliga att kunna stoppa den offensiv som den ukrainska armén inlett för att ta tillbaka de ockuperade byggnaderna. En offensiv som varit som starkast runt Slovjansk där de obeväpnade observatörerna greps.
Den svenske och de tyska observatörerna fungerar som livförsäkring för milisgrupperna. De kan användas som förhandlingsbrickor.
Tilltaget är samtidigt en allvarlig upptrappning av konflikten. Observatörerna är från OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Där ingår även Ryssland. Om inte Ryssland gått med på att skicka observatörerna till Ukraina hade de inte kunnat åka.
Gripandet av dem är med andra ord inte bara en utmaning mot EU utan även mot Ryssland. Observatörerna ska vara orörbara.
Aktionen har försatt president Putin i en svår sits. Eftersom tillfångatagandet är ett så flagrant brott mot internationella avtal är det svårt att begripa hur han ska kunna låta bli att uppmana milisgrupperna att omedelbart släppa observatörerna.
Men i det spända läge som just nu råder ska man nog inte ta någonting för givet.
I förra veckan undertecknades ett avtal i Geneve mellan Ryssland, Ukraina, EU och USA som sa att alla beväpnade milisgrupper ska avväpnas och lämna de byggnader de ockuperat.
Underförstått skulle alla parter, inklusive Ryssland, direkt uppmana de ryssvänliga milisgrupperna i östra Ukraina att rätta sig efter avtalet. Men varken Putin, utrikesminister Lavrov eller någon annan hög rysk ledare har riktat någon sådan uppmaning till ockupanterna.
Däremot var Putin mycket snabb att i går fördöma Ukraina när man efter att ha väntat hela påskhelgen på att Ryssland skulle uppfylla avtalet, skickade in delar av armén för att avväpna den ryssvänliga milisen. Rysslands president hotade med allvarliga konsekvenser.
Om Putin struntar i avtalet från Geneve finns det inget som säger att han känner sig bunden av det fribrev som OSSE-observatörerna ska ha från alla parter i en konflikt. För Rysslands president handlar det om att till varje pris försöka hindra Ukraina från att gå med i EU eller Nato. Ett led i den operationen är att förhindra det demokratiska presidentval som är planerat till den 25 maj. Får Ukraina en färsk folkvald ledare blir det svårare för Putin att hävda att regimen i Kiev är illegitim.
Bit för bit har vi de senaste veckorna sett en upptrappning av konflikten. Ryssland har kvar 40 000-50 000 soldater precis på andra sidan Ukrainas gräns som en påminnelse om att de när som helst kan invadera östra Ukraina.
Samtidigt har ordkriget mellan USA och Ryssland trappats upp märkbart. Vi närmar oss en punkt där relationerna mellan de två är lika usla som de var under kalla kriget när USA och dåvarande Sovjetunionen två talade om världsherravälde.
Det är uppenbart att vi närmar oss den punkt då det krävs en väldigt liten gnista för att tända ett verkligt krig i Ukraina.