Riksdagen röstade ja till ändrade sjukregler
Publicerad 2011-07-01
Rödgrönas förslag vann – regeringen uppmanas ändra reglerna
140 röster för - och 139 röster emot.
Oppositionen och Sverigedemokraterna körde med nöd och näppe över regeringen i den extrainsatta riksdagsdebatten om sjukförsäkringen.
Men enligt socialförsäkrings- utskottets ordförande Gunnar Axén (M) är det trots beslutet inte säkert att ändringarna genomförs.
– Det får vi se, säger han.
Egentligen skulle riksdagsledamöterna varit på semester. Men oppositionen tvingade fram ett extrainkallat utskottssammanträde i går och en debatt samt votering i kammaren i dag.
”Regeringen tvingas förändra”
När resultatet tillkännagivits är Tomas Eneroth, vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, nöjd:
– Det här var ett bra beslut och det innebär att regeringen tvingas lägga förslag om förändringar av sjukförsäkringen på riksdagens bord, vilket är efterlängtat, eftersom regeringen inte kommit med några egna förslag på ett år. Nu tvingas regeringen till förändring, säger han.
”Regeringens egna förslag bereds”
Men Gunnar Axén (M), ordförande i utskottet, tycks se saken annorlunda.
– Det är bekymmersamt att riksdagen fattat ett beslut som vi faktiskt inte vet konsekvenserna av, säger han och hänvisar till Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkringskassans osäkerhet i sina konsekvensanalyser.
Vad händer nu?
– Nu går det här tillkännagivandet till regeringen. Och eftersom regeringen redan arbetar med översyn och förslag till förbättringar, får man väl titta på de här förslagen och analysera vad de egentligen innebär, säger Gunnar Axén.
Men kommer förslagen att genomföras vid årsskiftet?
– De förändringar som regeringen presenterat kommer att beredas under sommaren och återkommer i budgetpropositionen i höst precis som vi lovat, så det räknar jag med kommer genomdrivas innan årsskiftet. Huruvida de här förslagen är möjliga att bereda får vi se, säger Gunnar Axén.
”Förutsätter att regeringen respekterar riksdagen”
Tomas Eneroth ser det som otroligt att regeringen inte skulle lägga fram förslagen inför riksdagen, enligt dagens majoritetsresultat.
– Jag förutsätter att regeringen respekterar riksdagens beslut. Annars får frågan en rent konstitutionell karaktär. Det är nog ett större problem för riksdagen om man skulle välja att gå emot beslutet, säger han.
”Ibland lyckas regeringen hålla majoriteten stången”
Enligt Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har dock historien visat att regeringsmakten flera gånger lyckats gå emot majoritetsbeslut i riksdagen.
– Egentligen måste ju regeringen följa riksdagsbeslutet. Men det finns flera exempel på där man lyckats fördröja och förhala på
olika sätt och på så sätt hålla majoriteten stången, även under socialdemokratisk regering, säger Mikael Gilljam.
Ett exempel är enligt Gilljam då riksdagen 2004 beslutade ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till lagstiftning som ger medborgarna rätt att få till stånd en kommunal folkomröstning om 10 procent av de röstberättigade så önskar.
– Mona Sahlin lyckades blocka det, genom en enmansutredning som sa något annat, och därefter en författningsutredning. Frågan fördröjdes och det blev aldrig av.
Juholt: Det var värt att kalla in riksdagen
– Det visade sig att det var värt att kalla in riksdagen på sommaren. Med en rösts övervikt har vi nu åstadkommit små men ändå viktiga förbättringar i sjukförsäkringen som är väldigt betydelsefulla för många människor som drabbats hårt av den förstörda sjukförsäkringen, säger Håkan Juholt, partiledare för Socialdemokraterna, till TT.
TT: Är det här tillräckligt?
– Nej, absolut inte. Vi har högre ambitioner med sjukförsäkringen. Vi ska i vårt land faktiskt få vara sjuka utan att tvingas ut i fattigdom. Men nu har vi kommit så här långt och fått till några förbättringar.
– Vi kommer tillbaka i höst och beskriver hur vi tycker att våra försäkringssystem ska se ut i framtiden, tillägger han.
Ministern beklagar resultatet
I ett pressmeddelande beklagar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) att sjukförsäkringen förändras enligt oppositionspartiernas linje:
”Vi riskerar en återgång till det gamla systemet, med långa passiva sjukskrivningar. Det är bekymmersamt att endast tre remissinstanser fick två dagar på sig att granska förslagen,” säger han.
Kristersson anser att oppositionens två förslag är dåligt underbyggda och säger att man inte vet hur de påverkar den som är sjukskriven. Man han erkänner också felaktigheter i den egna reformen:
”Sjukförsäkringsreformen var i grunden nödvändig, men allt blev inte bra. Under våren har regeringen föreslagit flera förbättringar som remitterats brett i drygt åtta veckor, exempelvis en ny ersättning för nollklassade med boendetillägg och tidigarelagd rehabilitering,” säger Kristersson.
”Alla ska få samma ersättning”
Enligt Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet
– Den första förändringen innebär att personer som blivit nollklassade kommer att få samma ersättning, baserat på den sjukpenninggrundande inkomst som de haft innan de blivit nollklassade.
– Den andra förändringen innebär att arbetsförmågan hos personer med exempelvis MS prövas annorlunda. I dag kan personer som har ett jobb, men blir sjuka under vissa perioder, under dessa perioder tvingas söka andra jobb där de i teorin inte skulle behöva vara deltidssjukskrivna. Om du på Aftonbladet till exempel får MS, men din arbetsgivare är nöjd och vill ha kvar dig men att du får vara sjukskriven under skov, så kan Försäkringskassan säga att du även under sjukdomsperioden skulle kunna vara spärrvakt i tunnelbanan, och tvinga dig att säga upp dig. Så kommer det inte vara längre nu.
”Regeringen ska bereda förslagen”
Enligt Gunnar Axén (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet:
– Förslagen är dåligt beredda och remissinstanserna, Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkringskassan, har bara haft två dygn på sig att komma med svar. I den första delen anges att det är osäkert om personer utan sjukpenninggrundande inkomst kommer att få en mer restriktiv eller en mer generös bedömning. I den andra delen är det oklart om omformuleringen från att arbetsbedömningen ska prövas mot "den reguljära arbetsmarknaden" till "mot jobb som förekommer normalt på arbetsmarknaden" för med sig någon förändring över huvudtaget.
– Regeringen kommer att bereda de sex förslag som utlovat, och de kommer upp till höstbudgeten. Huruvida det är möjligt att bereda dessa förslag får vi se.
”Alla ska få samma ersättning”
Enligt Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet
– Den första förändringen innebär att personer som blivit nollklassade kommer att få samma ersättning, baserat på den sjukpenninggrundande inkomst som de haft innan de blivit nollklassade.
– Den andra förändringen innebär att arbetsförmågan hos personer med exempelvis MS prövas annorlunda. I dag kan personer som har ett jobb, men blir sjuka under vissa perioder, under dessa perioder tvingas söka andra jobb där de i teorin inte skulle behöva vara deltidssjukskrivna. Om du på Aftonbladet till exempel får MS, men din arbetsgivare är nöjd och vill ha kvar dig men att du får vara sjukskriven under skov, så kan Försäkringskassan säga att du även under sjukdomsperioden skulle kunna vara spärrvakt i tunnelbanan, och tvinga dig att säga upp dig. Så kommer det inte vara längre nu.