Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

”Jag tänkte, nu ger jag upp”

Publicerad 2012-06-08

Breviks mamma berättar om sonen i rättspsykiatrisk rapport

OSLO. Anders Behring Breivik blev allt underligare.

En dag kom han ut ur sitt rum, klädd i en röd uniformsjacka med flera emblem på.

– Jag tänkte, nu ger jag upp. Han har gjort så mycket konstigt, säger hans mamma i en rättspsykiatrisk rapport.

I dag, den 33:e rättegångsdagen mot Anders Behring Breivik, ska det som kommit att bli kärnan i processen börja avhandlas: Breiviks psykiska tillstånd.

Psykiatriker är kallade av både försvaret och åklagarsidan. Bland annat en barnpsykiatriker som observerade Breivik då han bara var 4 år gammal då han, hans mamma och syster låg inlagda på ett familjehem.

Man ska även gå igenom de två rättspsykiatriska rapporterna gjorda på massmördaren.

I en av dem är Breiviks mamma intervjuad.

Duktig i skolan

Hon berättar om en pojke som var duktig i skolan. En social kille som under några år hade många flickvänner och som var omtänksam mot sin mamma.

Men som sakta började förändras.

Enligt mamman började hon märka av sonens förändring när han flyttade hem till henne år 2006.

Hon säger att det var hon som föreslog att han skulle flytta hem.

– Inget av det han tog sig för lyckades och jag tänkte att det var bra för honom att bo hemma och spara pengar, säger mamman i den första rättspsykiatriska rapport som gjort av Breivik.

Sonen meddelade sin mamma att han skulle ta sig några "friår".

På sitt rum

Mamman säger att hon fick panik av hans beslut och bad honom att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Hon fick svaret: Sluta tjata.

Under ett helt års tid höll sig sedan Breivik på sitt rum. Han har själv sagt att han 16 timmar per dag spelade World of Warcraft.

2007 meddelade han sin mamma att han ville skriva en bok, en historiebok på engelska.

– Han var en normal pojke men från och med år 2006 började han förändra sig, och som allra mest efter 2010.

Mamman säger att hon upplevde sonen som obehagligt intensiv.

– Han började kalla mig småmarxist och feminist. Och han sa att jag var för Arbeiderpartiet. Man jag hade ju röstat på Fremskrittspartiet, på hans inrådan.

”Blev sträng”

2010 blev sonens förändring allt mer märkbar enligt mamman.

– Han blev sträng, säger mamman i rapporten.

Breivik blev allt mer upptagen av politik. Han talade högt och intensivt om ett förestående inbördeskrig.

– Jag tänkte att det var nonsens och galenskap, och att det måste få ett slut. Men han var bortom allt och trodde på allt nonsens han sa.

Enligt mamman blev Anders Behring Breivik allt mer lättirriterad.

– Det blev så våldsamt. Jag hoppades att han snart skulle flytta. Han var hela tiden irriterad och arg. Det var våldsamma reaktioner på de minsta saker, säger mamman i rapporten.

Åt på rummet

Breivik började känna skräck över att dra på sig någon smitta. Så pass rädd att han knappt ville ha någon kontakt med sin mamma längre och höll sig istället för sig själv i lägenheten.

– Han anklagade mig för att prata med för mycket folk som kunde smitta oss.

Breivik började äta maten på sitt rum och lämnade de rensade tallrikarna utanför dörren.

– Jag minns att han gick med händerna framför ansiktet och under en period använde han munskydd, säger mamman.

Mamman upplevde sonen som konstig och obehaglig. Men hela tiden ursäktade hon honom, säger hon, och tänkte att allt snart skulle bli bättre.

Men det blev det inte.

Sonens beteende blev allt märkligare.

”Nu ger jag upp”

Breivik började köpa vapen. Han hade en hagelbössa stående i sitt rum.

Våren 2011, innan Breivik hade flyttat ut på sin gård, kom han en dag ut ur sitt rum klädd i en röd uniformsjacka prydd med flera emblem.

– Jag tänkte, nu ger jag upp. Han har gjort så mycket konstigt.

– Det var som att jag inte kände honom. Så jag tänkte att något måste vara galet i huvudet på honom.

7 maj flyttade Breivik till gården i Rena. Till mamman sa han att han skulle bli bonde.

Han isolerade sig på gården och hittade alltid på ursäkter för att slippa få besök.

”Ljög för mig”

Mamman såg honom inte mycket innan den 21 juli, då han sov över hos henne. Dagen efter fick mamman besök av polisen. Hon fick då veta att sonen genomfört de attacker som dödat 77, allvarligt skadat 33 och skakat ett helt land.

– Han ljög för mig och bedrog mig, säger mamman.

– Han måste ha varit sinnessjuk. Jag kan fortfarande inte tro att det är sant.

Det händer i dag

Åklagarnas vittnen ska höras.

Barnpsykiatriker Per Olav Næss.

Professor Ulrik Fredrik Malt.

Psykolog Svenn Torgensen.

Eventuellt ytterligare ett vittne från åklagarna.