Är operationen kosmetisk har du inget skydd

Mary Mårtensson

Trodde du att du var skyddad?

I dag gör du estetiska ingrepp på egen risk. Du saknar i stort rättsligt skydd.

Du vill ha större bröst. Större penis. Eller suga bort fett ur magen. Läkaren använder kirurgi. Och du blir kanske sövd inför operationen.

Men:

Du är inte patient – utan konsument.

Du är ju frisk – inte sjuk.

Du gör ingreppet i kosmetiskt syfte - inte i medicinskt.

Därför definieras det inte som hälso- och sjukvård.

Och därför omfattas ingreppet heller inte av hälso- och sjukvårdslagen.
I själva verket är ditt rättsliga skydd väldigt svagt om något går fel, du blir skadad eller är missnöjd med resultatet. Marknaden är i stora delar oreglerad.

Allt fler efterfrågar estetiska behandlingar, men många vet inte att det kan innebära risker.

Att de medicinska riskerna kan vara stora visar skandalen med penisförtjockningar med macrolane.Ett 25-tal män har fått svåra skador. I själva verket var de försökskaniner.

Att det rättsliga skyddet är svagt visar PIP-skandalen med 4 000 svenska kvinnor som fick PIP-implantat inopererade i bröstförstorande syfte. Implantaten var tillverkade av skadligt industrisilikon.
I Sverige erbjuder sig många kliniker – men inte alla – att operera ut PIP-implantaten kostnadsfritt. Men kvinnorna måste nästan alltid betala för nya. Klinikerna vägrar ta sitt fulla ansvar.

Att människor får sin hälsa och sina liv förstörda av ­ansvarslösa, skrupelfria och inkompetenta läkare vid estetiska behandlingar är ­inte bara en katastrof för de drabbade, utan fläckar ner hela branschen.

Lagstiftarna och myndigheterna har länge varit hållnings­lösa i frågan.

Men den 15 maj tillsatte regeringen en utredning för att se över hur skyddet kan stärkas för den enskilde vid estetiska behandlingar som kräver medicinsk kunskap ­eller kan innebära betydande hälsorisker.

Det är inte en dag för ­tidigt.