Efter hackerattacken mot kyrkan – här får urnorna vänta
Publicerad 2023-12-09
GÖTEBORG. En hackerattack i november slog ut Svenska kyrkans datasystem.
Konsekvenserna har varit omfattande – nu får kistor och urnor vänta ovan jord.
– Vi har inte tillgång till uppgifterna om gravarna, säger Cissi Hammer, förvaltningschef vid Göteborgs begravningssamfällighet.
I Kviberg i nordöstra Göteborg ligger Sveriges till ytan största kyrkogård. På krematoriet cirka 100 meter innanför huvudingången har Roger Johansson, krematoriechef, sitt kontor.
När han kommer till jobbet den 23 november i år fungerar inte datorn.
– Jag var först på plats på jobbet, och trodde att det bara var min dator som hade kraschat, säger Roger Johansson.
Några kilometer bort, på Östra kyrkogården, har Göteborgs begravningssamfällighet sitt kansli. Samma morgon i november tar it-teknikern där kontakt med förvaltningschef Cissi Hammer.
– Han hade sett att något konstigt hände med datorerna. Sedan kommer information från kyrkokansliet, att vi ska ut ur kyrkonätet.
Det står snart klart att Svenska kyrkan utsatts för en hackerattack. Verksamheten i hela landet har drabbats – det centrala datasystemet ligger nere.
– Vi började med att sammankalla en krisledningsgrupp för att titta på hur vi hittar rutiner och samordnar det här, säger Cissi Hammer.
Kistor registreras för hand
Initialt fanns problem kring bokningssystem – det gick exempelvis inte att ta emot nya bokningar för begravningar på grund av risken för dubbelbokning. Nu har kalendarier återskapats manuellt. Det gäller en stor del av de digitaliserade systemen.
I vanliga fall används digitala verktyg för att hålla ordning på kistorna som kommer in till krematoriet på Kvibergs kyrkogård i Göteborg. Två veckor efter systemkraschen förklarar krematoriechef Roger Johansson hur rutinerna här behövt förändras.
– Nu får vi göra allt manuellt, med papper och penna. Vi registrerar kistan och tilldelar den plats i kylen, och sen får vi vara noga med att följa listor och stryka efter hand, säger han.
Kylrummet är tempererat till sex grader. Här kremeras cirka 160 kistor i veckan. Krematoriet är Nordens största.
– Vi håller jämnt skägg fortfarande. När det stod klart för oss att allt stod still sa min ställföreträdare att nu får vi gå tillbaka till sättet vi hade tidigare. Så det var bara att börja skriva för hand.
Göteborg största drabbade enhet
Men allt går inte att lösa med papper och penna. Begravningssamfälligheternas största problem till följd av hackerattacken är att gravboken är utslagen.
I gravboken framgår vem som är gravrättsinnehavare, vilka som är begravda i en viss grav och exakt hur kistor och urnor ligger i gravarna.
– Är det då en familjegrav där ett flertal kistor och urnor är begravda kommer vi inte åt läget. Då kan vi inte begrava. Gravboken är det viktigaste systemet vi har, annars har vi inte tillgång till uppgifterna om gravarna, säger Cissi Hammer, förvaltningschef på Göteborgs begravningssamfällighet.
I Stockholm är det kommunen som sköter gravverksamheten. Därför finns stadens uppgifter från gravboken kvar på andra servrar. Göteborg är den största drabbade enheten i landet, vilket Dagens Nyheter rapporterat.
– Vi är väldigt stora, vi har drygt 118 000 gravplatser. Vi behöver komma åt gravboken, där finns alla historiska uppgifter och dessutom uppgifter om nya gravsättningar och gravrättsinnehavare.
Eftersom det inte går att se hur tidigare begravningar skett, råder just nu totalstopp för begravningar i familjegravar och .
– Vi får inte skada något som tidigare är begravt. Ingen får det. Evig gravfrid råder och det har vi stor respekt för, säger Cissi Hammer.
”Får stå längre än tänkt”
Urnor som inte kan gravsättas förs till ett förråd på Kvibergs krematorium, där även andra urnor förvaras i väntan på att föras vidare.
Urnor i olika former, färger och storlekar står noggrant sorterade i hyllorna. Totalt har krematoriet kapacitet att förvara 2 500 urnor.
– Nu är det nog ett tusental här. Vi brukar ligga på 8–900, säger krematoriechef Roger Johansson.
Enligt lag har urnor rätt att stå kvar här i ett år. Och även om belastningen ökat något de senaste veckorna, är det inget som märkts av på ett betydande sätt i den dagliga verksamheten.
– Men det är klart att det har ökat. Här kommer det vara såna som, eftersom vi inte kan begrava i familjegravar, kommer att stå längre än vad som var tänkt, framförallt från de anhörigas sida.
Dokumentationen av urnorna som kommer in förs för hand.
– Det är väldigt noga att det blir rätt, med tanke på att vi har så många här i förrådet.
De kistor som inte kan begravas blir i nuläget kvar i kylrummen i krematoriet ceremonilokalerna. Mängden kistor ökar med runt tio i veckan.
– Vi kan genomföra begravningsceremonier, men kan vi inte gravsätta får vi vänta. Då måste man hålla kistan i kylutrymme, sedan kan vi eventuellt fråga om de anhöriga kan tänka sig kremering, säger Cissi Hammer, förvaltingschef hos kyrkogårdsförvaltningen.
”Finns fall där vi inte kunnat gravsätta”
Att begrava i nya gravar eller askgravlund går fortfarande bra. Det är de begravningar som sker i familjegravar och återgångsgravar som får skjutas på framtiden. Cissi Hammer, förvaltningschef vid Göteborgs begravningssamfällighet, uppskattar antalet till ungefär 350 på ett år.
– Det är en liten andel av den totala mängden gravsättningar, säger hon.
Under de här första veckorna, vet ni om någon fått besked att gravsättningen av en anhörig kommer dröja?
– Det finns fall där vi inte kunnat gravsätta. Där har vi en nära dialog med anhöriga och begravningsbyrå. Vi jobbar på så gott vi kan och jag upplever att det finns förståelse, säger Cissi Hammer.
Begravningsbyrån Fonus har märkt av kraschen i kyrkans system.
– Tack och lov har vi ett bra samarbete med kyrkan. Men vi märkte ju att det blev oroligt, och att saker har fått ta längre tid än vanligt, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör.
Begravningsentreprenören berömmer Svenska kyrkans hantering av hackerattacken. Men Conny Sohlberg har märkt av oro hos anhöriga.
– Det är framförallt känslan av att, ja en närstående har avlidit och man ska ha en begravning, och om saker då börjar strula känner man: ”nej, nej, nej, det får inte bli fel”.
Han fortsätter:
– En del har blivit oroliga och funderat på hur de kommer att drabbas. Men som tur är har vi kunnat ge bra information. Vilket känns skönt, det är ju en känslig situation.
Cissi Hammer vid Göteborgs begravningssamfällighet påpekar att två veckor är relativt kort tid i begravningssammanhang.
– Ofta tar det en månad från att en människa avlider till att den gravsätts eller kremeras. För vår del handlar det om god kommunikation. Att möta människor i sorg är en del av vår huvuduppgift, säger hon.
Samhällsviktig verksamhet
Svenska kyrkan har hackats med Ransomware, ett virus som låser it-system och som kräver en lösensumma för att systemet ska låsas upp igen. Kyrkan har tidigare kommenterat utpressningskraven.
Begravningsverksamhet är klassad som samhällsviktig verksamhet. Därför är frågan om gravboken prioriterad i arbetet.
– Det har vi fått information om. Vi vet att de jobbar för fullt på nationell nivå och har tilltro till det, och så gör vi det bästa vi kan, säger Cissi Hammer.
Exakt när krisen kommer att vara över vet ingen ännu. En sak som står klart är att mycket arbete kommer behöva tas ikapp när systemen rullar igen. I krematoriet på Kvibergs kyrkogård kommer veckor av dokumentation behöva föras in i systemen.
– Det kommer att bli en ketchupeffekt. När det här ska in i systemen kommer det att bli ett hårt tryck, säger krematoriechef Roger Johansson.
