Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tord, Turid

Nytt förslag: så ska välfärdsbrottslighet stoppas

Tobias Österberg/TT

Publicerad 2024-09-02 15.44

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid presskonferensen med särskilda utredaren Göran Lundahl.

Kriminella gäng och välfärdsbrottslighet ska stoppas genom att sekretesshinder rivs upp. Det föreslås i det nya delbetänkande som lämnas över till justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Utredningen föreslår att en ny generell sekretessbrytande bestämmelse införs. Sekretess kring en enskild individs personliga eller ekonomiska förhållanden ska med andra ord inte sätta stopp för att uppgifter lämnas mellan myndigheter.

Uppgiftsutbytet ska kunna ske om det kan bidra till att upptäcka eller utreda till felaktiga utbetalningar eller för att utreda och motverka brottslig verksamhet. Ett praktiskt exempel skulle kunna vara informationsutbyte mellan Tullverket och Kronofogden eller när en person flyttar mellan olika platser.

– Man ska i ett brottsförebyggande samverkanssamarbete kunna dela uppgifter mellan skola, länsstyrelser, kriminalvård och polis för att på det sättet få ett bättre informationsunderlag, säger utredaren Göran Lundahl.

Förslaget ska alltså omfatta alla myndigheter och kommuner och även regioner. Däremot ska den materiella hälso- och sjukvårdssekretessen inte kunna brytas.

– Den här kartläggningen har visat att det finns ett generellt och omfattande behov av informationsutbyte mellan myndigheter, särskilt inom felaktiga utbetalningar.

Ses som stort hinder

Just sekretessen har sett som ett stort hinder i kampen mot välfärdsbrottsligheten och enligt utredaren Göran Lundahl finns nu ett stort behov av förenkling av ett komplext system.

– Vi har valt att göra en avgränsning av bestämmelsen som fångar upp tre typsituationer: dels felaktigheter i penningflöden, dels att utreda brott men också motverka brottslig verksamhet och den sista situationen – att myndigheter ska få korrekt beslutsunderlag i ärendehantering, säger Göran Lundahl.

När det gäller konsekvenser ser utredaren främst att det kan bli en ökad arbetsbörda för myndigheter.

— Men sammantaget tror inte vi att man behöver ökade resurser för statliga myndigheter eller att det ska ge kostnadsökningar för myndigheter och regioner.

”Helt avgörande”

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är behovet stort av en förändring.

– Vi vet att det är helt avgörande att myndigheter kan dela information på ett effektivt och enkelt sätt och inte minst för att komma åt den organiserade brottsligheten, säger han på pressträffen.

– Det har talats om det här problemen i flera år men det har varit förtvivlat svårt för politiken att komma framåt. Nu händer det.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2025.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln