Forskare: Megahajen inte fullt så knubbig

Den gigantiska urtidshajen megalodon var kanske inte fullt så spolformad som man hittills har trott. Genom att utgå från den moderna vithajens storlek har en felaktig bild av monsterhajens midjemått skapats, enligt en ny studie.

Det är den största haj som simmat i världshaven och framställs i böcker och filmer som ett urtidsmonster. Megalodon, som levde för flera miljoner år sedan, påminner till utseendet om vithajen – men var väsentligt mycket större.

Tidigare studier har kommit fram till att otodus megalodon var 15–20 meter lång. Men eftersom hajar mestadels är uppbyggda av brosk, som sällan fossileras, är fossila tänder och kotor nästan det enda som återstår av arten.

Det gör kunskapen om urtidshajens utseende begränsad.

Smalare figur

Traditionellt har vithajen (carcharodon carcharias) fått stå modell för kroppsformen hos megalodon och utifrån det har forskare dragit slutsatsen att den var lika rund om magen som sin nu levande släkting. Men i en ny studie, publicerad i tidskriften Palaeontologia Electronica, lyfter 26 hajexperter från hela världen möjligheten att megalodon egentligen var längre och kanske även hade en smalare figur.

De stödjer sin teori på det faktum att olika längd har rapporterats i undersökningar av ett och samma exemplar av megalodon-fossil. Det fick forskarna att ta en närmare titt och jämföra de fossila kotorna med kotorna från en nu levande vithaj.

”Vårt team granskade fossilregistret och upptäckte att megalodon var smalare och möjligen längre än vi trodde. Därför kan den moderna makohajen vara en bättre modell”, skriver Phillip Sternes, biolog vid University of California och huvudförfattare till studien.

”Den var fortfarande en gigantisk rovhaj. Men resultaten tyder starkt på att megalodon inte bara var en större version av den moderna vithajen”, skriver han vidare.

Annorlunda beteende?

Megalodon befann sig i toppen av näringskedjan i urtidshaven, men kan givet den nya kunskapen om kroppsformen ha betett sig annorlunda än vad man tidigare har trott, menar forskarna. En smalare kropp kan tyda på att hajen hade en längre matsmältningskanal och kanske inte behövde äta lika ofta för att överleva.

Studien kan dock inte ge några svar på exakt hur megahajen faktiskt såg ut.