Avgörande om Macrons pensionsreform nära

Den rejält omtvistade pensionsreformen i Frankrike ställs inför ett avgörande i parlamentet – och det är i det sista oklart om president Macron har ett tillräckligt stöd.

Om stödet uteblir kan regeringen tvinga igenom reformen med en kontroversiell kofot.

Miljoner fransmän som motsätter sig omstöpningen av pensionssystemet har demonstrerat och strejkat i hela landet under de senaste månaderna. I Paris hopar sig tonvis med sopor, då huvudstadens sophämtare har gått i strejk. Hamnarna i Nantes, Brest och Le Havre har blockerats.

Regeringen står på sig. Parlamentets två kammare ska rösta om ett slutgiltigt lagförslag på torsdagen. Ett febrilt arbete pågår i presidentens Élyséepalats för att säkerställa att det får grönt ljus.

Hör sig för

Senaten gav, som väntat, sitt stöd i en omröstning på förmiddagen. 193 senatorer röstade för, 114 emot och 38 avstod.

Den stora frågan har hela tiden varit om det finns en majoritet i nationalförsamlingen. Marginalerna är små.

Macron-regeringen behöver stöd av framför allt Republikanerna (LR). Där är ledamöterna delade i frågan. Regeringen behöver sannolikt också stöd från de mindre mittenpartierna Horizons och Demokratiska rörelsen (Modem).

Planen är att nationalförsamlingen ska börja debattera saken vid klockan 15. Vid lunchtid träffar president Emmanuel Macron premiärministern, nationalförsamlingens talman, partiledare och partiers gruppledare, skriver Le Monde.

Höga insatser

Om det visar sig att det inte finns tillräckligt stöd för reformförslaget är det möjligt att det inte blir någon votering i nationalförsamlingen. Då behöver regeringen i stället ta ställning till om den ska ta till en särskild – men väldigt kontroversiell – paragraf i grundlagen som låter den tvinga igenom förslaget utan parlamentariskt stöd.

Enligt den paragrafen – 49.3 – har premiärministern (Élisabeth Borne) rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att lagen antas oavsett vad de säger. Ledamöternas enda alternativ för att stoppa det är då att inom 24 timmar gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen.

Höjd pensionsålder

President Macron har sedan länge kritiserat och velat göra om Frankrikes komplicerade pensionssystem. Det har även tidigare presidenter velat göra och då mött ett enormt motstånd.

En central del av reformförslaget är att den allmänna pensionsåldern ska höjas från 62 till 64. Som det ser ut i dag behöver man ha arbetat i 42 år för att ha rätt till full pension. Frankrikes system är ett av de mest kostsamma i världen och allt som allt finns det inom det ett 40-tal olika pensionsplaner.

Enligt regeringen är det nödvändigt att höja pensionsåldern och vissa kriterier i ett mer samlat system, för att det inte ska uppstå enorma underskott framöver. Förslagets motståndare anför att det främst är låginkomsttagare som drabbas och tvingas arbeta längre.

När ett något reviderat förslag lades fram i mitten av januari gick Frankrikes åtta centrala fackorganisationer samman och manade till generalstrejk och demonstrationer.