Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Sex européer att ha koll på under 2024

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2024-01-06

En nejsägare i Budapest mot en jasägare i Warszawa – där har ni två av EU:s huvudrollsinnehavare under 2024.

Här är sex tunga namn att hålla ögonen på i år.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är nejsägaren som anklagas för att gå Rysslands ärenden för sitt sätt att blockera stöd till Ukraina. Kanske är han mest ute efter att förhandla loss pengar till det egna landet – men irritationen över honom växer tydligt. Många undrar också hur det ska gå när Orbán i höst ska vara ett av EU:s ansikten utåt, då Ungern tar över som ordförandeland i ministerrådet.

Polens nygamle premiärminister Donald Tusk strålade av nöjdhet när han gjorde comeback på EU-toppmötet i december efter åren i opposition. Med honom blir Polen ett centralt EU-land igen, i stället för ständiga gräl med Bryssel. Det kan få stora konsekvenser för Ungern, som länge kunnat förlita sig på flankstöd från Warszawa i sina strider mot EU-ledningen.

Chefer i EU och Nato

Estlands premiärminister Kaja Kallas tillhör kandidaterna till att ersätta Jens Stoltenberg som generalsekreterare i Nato. Tiden talar för en kvinna som chef och Kallas är skicklig på att synas och höras. Men kanske är hon för drastisk i sin syn på Ryssland – vilket kan bädda för andra kandidater som nederländske Mark Rutte, lettiske Krisjanis Karins eller rent av danska Mette Frederiksen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är givetvis en ständig huvudfigur i EU. Den kristdemokratiska tyskan har god chans att få fortsätta som ordförande efter EU-valet i juni – om hon bara själv vill. Men kritiska röster finns också kring hennes kontrollerande ledarstil. Och ingenting är givet när EU-ländernas stats- och regeringschefer ska pussla ihop alla topposter efter valet.

Hur går det i Ukraina?

Liberala partiledaren Dilan Yesilgöz-Zegerius lyckades inte alls så bra som hon hade hoppats i Nederländernas parlamentsval i november. Men hon och partiet VVD har ändå fortsatt en nyckelroll när det gäller att bilda en regering. Ställer man upp på att stötta ytterhögerns Geert Wilders – eller blir det tvärtom? Resultatet får hur som helst stora konsekvenser, även som vägvisare för andra länder i liknande politiska lägen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillhör visserligen inte EU än – men vill gärna in. Formella medlemskapsförhandlingar är tänkta att inledas i vår, men riskerar att både försenas och dra ut på tiden. Det mesta hänger naturligtvis på utvecklingen i kriget: kommer Ukraina att över huvud taget finnas kvar – och i så fall på vilket sätt?