Maries mamma var psykiskt sjuk: ”Ingen vuxen reagerade”
Uppdaterad 2016-09-12 | Publicerad 2016-09-09
När Marie var 10 år förstod hon att hennes mamma inte mådde bra.
Men ingen frågade hur Marie hade det hemma.
– Jag hade smutsiga kläder och kunde vara ute hur länge jag ville, men ingen vuxen reagerade.
Marie, 42, minns sin barndom med blandade känslor. Å ena sidan minnet av de friska stunderna. När hon och mamman åkte in till stan och fikade, eller när de besökte Liseberg.
Men hon minns också det mörka, svarta. Mammans vankande på nätterna. Rökandet under fläkten i köket. Tabletterna.
– Mina kompisar hade föräldrar som lagade mat och som såg till att de kom in en viss tid på kvällen. Jag kunde vara ute hur länge jag ville. Om jag var hungrig gick jag till gatköket och köpte en korv.
”Frågade om jag rökte”
Marie minnas att hennes mamma sov på dagarna och hon minns ständiga läkarbesök.
Hon minns också det allra värsta – det grymmaste av allt: att ingen vuxen frågade henne hur hon mådde, eller varför hon var smutsig.
– När jag gick i fyran var det en lärare som kom fram till mig och frågade om jag rökte eftersom jag stank cigaretter. När jag sa att jag inte gjorde det ryckte hon bara på axlarna och gick vidare.
”Vi blev lillgamla”
Marie växte upp i Biskopsgården i Göteborg, med tre syskon, och till en början, båda föräldrarna.
Men pappan flyttade och det var då mamman började ”sova på dagarna”.
– Jag och mina syskon utvecklade olika strategier för att klara oss, vi tog hand om varandra och blev lillgamla. Vi levde helt isolerat, det fanns inga vuxna som kom på besök hos oss, vi hade aldrig några familjemiddagar, vi åkte aldrig på semester. Jag sprang mest runt på gården och flydde in i leken. Och jag vet att jag tyckte synd om mamma eftersom hon jämt sov. Jag ville inte störa eller vara i vägen.
Togs inte på allvar
Marie minns att hon alltid var glad i skolan, att hon utåt sett såg till att ingen skulle förstå att det var ”konstigt” hemma.
– Man låtsas och säger att allt är bra, man gör allt för att bevara familjehemligheten, säger hon.
Men under högstadiet hände något. Marie började bli arg och reagera mot hemsituationen – hon gick till skolkuratorn för att få hjälp, men säger att hon inte togs på allvar.
– Innan min mamma fick sin första psykos och lades in på sjukhus fanns det ingen som brydde sig. Det var tabu att prata om psykisk ohälsa och så länge jag och mina syskon anpassade oss till situationen var det ingen som orkade se hur vi levde.
Marie sökte även hjälp hos socialen – men inte heller där blev hon tagen på allvar.
– Jag ville flytta hemifrån. Det var smutsigt, stökigt och konstigt hos oss och jag ville inte ha det så, men på soc fick jag höra att jag överdrev.
Till slut flyttade Marie till sin pappa. Och i dag – många år senare – säger hon att hon känner sig berövad på barndomen.
Därför vill hon berätta
– Jag och mina syskon fick ingen normal uppväxt eftersom vår mamma var sjuk. Hon kan inte lastas för det, men någon borde ha lagt sig i och gjort något åt situationen. Det hade inte behövt bli som det blev. Vi var till exempel ofta med mamma hos psykologen och lekte i väntrummet medan hon satt i ett rum och pratade. Man kan ju undra varför ingen där frågade oss hur vi mådde?
Marie, som i dag själv har tre barn, har ägnat en stor del av sitt liv åt att acceptera och förstå hur hon kunde bli ett osynligt barn, och hon säger att hon vill berätta sin historia för alla barns skull.
– Psykisk ohälsa är ett jätteproblem för den sjuke men man får inte glömma att hela familjen drabbas. Man får inte glömma barnens situation. Vi vuxna måste våga se att barn är skyddslösa när den som ska ta hand om dem går sönder.
Fakta: Barn som lever med föräldrar med psykisk sjukdom
En svensk registerstudie visar att knappt sex procent av barn födda 1987–89 under barndomen hade minst en förälder som legat på sjukhus på grund av psykisk sjukdom.
I undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) 2007–11 svarade ca 18 procent föräldrar att de lider av ängslan, ångest eller oro.
Olika kartläggningar visar att uppemot hälften av alla patienter inom psykiatrin har barn och att de flesta bor med dem.
Drygt två procent av barnen i Sverige mellan 0–15 år har minst en förälder med diagnos från psykiatrisk slutenvård. Eftersom det stora flertalet patienter med psykisk ohälsa finns inom öppenvårdspsykiatri eller primärvård är andelen föräldrar med psykisk sjukdom som lever med barn betydligt större.
Barn som har en mamma som är deprimerad har oftare än andra barn också en pappa som är deprimerad eller lider av annan psykisk ohälsa.
I familjer med psykisk ohälsa hos föräldern eller föräldrarna förekommer oftare än i andra missbruk, våld i familjen och försummelse av barnets känslomässiga och/eller fysiska behov.
För barn som växer upp med en förälder som har psykisk sjukdom är risken att själv vårdas för en psykiatrisk diagnos tredubblad och risken för förtida död fyrdubblad jämfört med andra barn.
Risken för att unga försöker begå självmord ökar efter att en förälder blivit psykiskt sjuk eller försökt begå självmord. Särskilt hög är risken de första två åren efter förälderns insjuknande/självmordsförsök.
Här kan du få hjälp om du är anhörig
Anhörigas riksförbund
Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas.
Autism- och aspergerförbundet
Förening för personer med autism, aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.
Bipolarna
Bipolarna är en webbplats med information och forum för personer med bipolär sjukdom.
Frisk och fri
Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri, är en ideell förening som erbjuder stöd och hjälp för personer med ätstörningar och deras närstående.
Föreningen Balans
Personer med erfarenhet av depression, dystymi, utmattningssyndrom och bipolär sjukdom, egen eller anhörigs.
Föreningen SHEDO
SHEDO arbetar för att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende samt ge stöd åt drabbade och närstående.
Killfrågor.se
På Killfrågor.se kan unga killar eller de som känner sig som killar (10-18 år) chatta eller mejla anonymt med vuxna volontärer.
Kuling.nu
Kuling.nu är en mötesplats på nätet för barn till föräldrar som mår psykiskt dåligt.
Livlinan
En sajt för dig som är ung och lever nära någon som mår psykiskt dåligt.
Maskrosbarn
Maskrosbarn är en ideell förening som stödjer ungdomar som har föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka.
Mind – för psykisk hälsa
Mind verkar för psykisk hälsa. Har stödjande verksamhet genom Föräldratelefonen, Självmordslinjen och Äldretelefonen.
Riksförbundet Attention
Intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Riksförbundet Balans
För alla med erfarenhet av depression eller bipolär sjukdom, egen och som närstående.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH
En organisation för personer med egen erfarenhet av psykisk och social ohälsa och deras närstående.
Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd – SPES
En ideell organisaiton som är till för alla som har närstående som tagit sitt liv.
Riksförbundet Ungdom för Social hälsa – RUS
Intresseförening för barn och ungdomar med psykiska eller sociala problem.
Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri
Förening som ger stöd åt personer med ätstörningar och deras närstående.
Riksorganisationen mot sexuella övergrepp – HOPP
Förening som ger stöd åt personer som varit utsatt för sexuellt övergrepp.
Schizofreniförbundet
Förbund för personer med schizofreni eller liknande psykoser.
Självmordslinjen (Mind)
Chat, forum och information om självmord och psykisk hälsa.
Svenska OCD-förbundet Ananke
Förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och deras anhöriga.
Svenska ångestsyndromsällskapet
Stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras närstående.
Trygga Barnen
Ideell stiftelse som stöttar barn och unga (7-25 år) i hem med missbruks-, beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa.
Tjejjouren
Här finns en portal där du som definierar dig som tjej kan få kontakt med någon av landets tjejjourer.
Tjejzonen
Tjejzonen erbjuder stöd via chatt, mejl, samtal och Storasystrar.
Läs 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Att vara närstående: www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/
Vård och hjälp: www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/
Nationella hjälplinjen
Telefon: 020-22 00 60 (extra öppet till kl. 24 torsdag 8/9, 15/9, 22/9 då programmet Djävulsdansen sänds)
Självmordslinjen
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se
Källa: www.1177.se