Läkaren: En del behöver syrgas länge

De flesta svenska coronapatienter som är inlagda på sjukhus vårdas inte på intensiven utan på andra vårdavdelningar.

En del rider ut sjukdomen på en vecka med hjälp av syrgas, andra behöver betydligt längre tid för att repa sig.

Hedvig Glans är biträdande överläkare på infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Alla ​patienter med covid-19 som ligger på vanliga avdelningar​ får en god vård. De behöver inte den vård som ges på IVA utan de klarar sig fint med den vård som ges, även om de har det jobbigt med sin luftvägsinfektion, säger hon.

En liten andel av de bekräftat smittade av covid-19 blir så sjuka att de behöver vårdas på sjukhus. Majoriteten hamnar inte på intensivvårdsavdelningar, utan på vanliga vårdavdelningar.

I dag är nästan åtta av tio (77 procent) av dem som vårdas på sjukhus inneliggande på en vanlig vårdavdelning. Totalt rör det sig om 1 744 patienter, mot 509 som vårdas på IVA, enligt Socialstyrelsens senaste officiella statistik.

Majoritet behöver syrgas

Till de vanliga vårdavdelningarna kommer patienter på olika sätt. En del slussas vidare via 1177, andra söker själva till sjukhuset med allvarligt påverkad andning och ytterligare en kategori kommer in med ambulans.

Många läggs in för att de behöver en god omvårdnad generellt. En majoritet, dock inte alla, behöver syrgas.

– En del kan klara sig med bara några liter syrgas. Men så fort man plockar bort syrgasen sjunker syremättanden i blodet och då tycker de att det börjar bli jobbigt att andas igen. Men så länge de får syrgasen mår de hyfsat. Andra behöver mer syrgas, där dosen successivt kan behöva trappas upp, säger Hedvig Glans.

Nästa nivå är så kallad högflödesventilation som ges via tättslutande mask eller huva.

Eftersom det inte finns något läkemedel mot den nya coronaviruset går behandlingen ut på att lindra symptomen. Utöver syrgas ges exempelvis febernedsättande, vätska och luftrörsvidgande mediciner.

Många med riskfaktorer

Åldern på covidpatienterna som vårdas på vanliga vårdavdelningar är spridd, berättar Hedvig Glans.

– Det är inte så att vi ser en viss åldersgrupp som är mer drabbad, utan alla åldersgrupper är representerade bland de vuxna.

En stor del av de inneliggande patienterna har en eller flera riskfaktorer, framför allt övervikt, diabetes och högt blodtryck. Hur länge de behöver vård varierar.

– En del som kommer in och får syrgas rider ut den här svåra situationen på några dagar, återhämtar sig fint och kan gå hem efter knappt en vecka. Medan andra behöver syrgasen under en längre tid och det tar längre tid att sakta trappa ner och bli fri från den, säger Hedvig Glans.

Varför vissa drabbas hårdare än andra vet man inte i dagsläget. Hur stor andel som måste flyttas vidare till intensivvård går inte att säga exakt, men i Stockholm behandlas totalt cirka 20 procent av alla som vårdas inom slutenvården på IVA.

Utmaning att hålla ut

Hedvig Glans betonar att svårt sjuka inte bör dra sig för att söka vård. En del avvaktar för länge hemma.

– Många av dem som insjuknar har kanske aldrig blivit så dåligt sjuka tidigare i sitt liv, vilket kan göra att de tycker att det är hanterbart så länge de​ tar det väldigt lugnt och inte rör på sig. Man kanske ligger i sin säng och då fungerar​ allt bra, men så fort man rör på sig för att exempelvis gå på toaletten eller hämta ett glas vatten blir det jättejobbigt att andas – och då tycker jag att man ska söka, säger hon.

Fördelen att komma in tidigare är att vården snabbt kan möta upp syrgasbehovet. Låg syresättning innebär en stor stress och påfrestning för kroppen.

Även på de vanliga vårdavdelningarna tär den extrema situationen som just nu råder på personalen.

– Det är intensivt, det är många patienter som är dåliga, vi har ibland lite fler patienter per sköterska än vanligt – då blir det jobbigt att hålla ut dag ut och dag in, vecka ut och vecka in. Det är där vi ser utmaningarna nu, att skapa tid för andrum och reflektion trots den höga belastningen, säger Hedvig Glans.

Oro för ny våg

Folkhälsomyndigheten har talat om en platå i antalet nya fall, men har samtidigt betonat att situationen inom vården på sina håll fortsatt är extrem. På golvet märks inga lättnader ännu.

– Vi märker av att det inte fortsätter uppåt, att det inte fortsätter i den trenden som det var före påsk. Vi är glada att det har planat ut, för då har vi i alla fall något att förhålla oss till. Innan dess visste vi inte ens vad taket var, säger Glans.

Den stora farhågan nu är att det ska komma en ny våg.

– Vi är oroliga för att folk i samhället tror att det här har lugnat ner sig och börjar tumma på den sociala distanseringen och att det ska ta fart igen, säger Hedvig Glans.

PODD Konspirationsteorierna som omger coronaviruset

Sedan coronaviruset började spridas har det, i nästan lika snabb takt, spridits konspirationsteorier i dess spår. I dagens avsnitt tittar vi närmare på teorierna tillsammans med Sebastian Bay, forskare vid FOI.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Coronaviruset och konspirationsteorierna