”OS-byn blir lätt en turistfälla”

Maria Gretzer om återbud och framtida stjärnhoppare

Bagarstugan är snart 300 år gammal

Korsvirket är framknackat i föräldrarnas annex.

De skånska fälten breder ut sig, perfekta för ridturer.

Den genuina gården ligger bara tio minuters skritt från Öresund.

Det blåser snålt, men vi delar glädjen över att dagarna blir längre och ljusare.

helskärm

Här bor Maria Gretzer, 49, en gång sexa i OS i Barcelona 1992 med Marcoville. Nu är hon förbundskapten för laget i hästhoppning.

– Jag har en framtida stjärna i stallet – Hip Hop. Fast det är inte säkert att ägaren behåller honom och Hip Hop är bara 9 år och för ung för detta OS.

Hade du vågat ta ut dig själv?

– Det gjorde jag när jag red Spender S fast han var solklart kvalificerad. Min önskan är att vi skulle ha 15 toppekipage att välja av inför varje stort mästerskap, nu är det inte så svårt att ta ut vårt bästa lag.

Ändå blev det silver för det svenska laget i OS i Aten 2004. Senast i EM var man femma och i Super League-finalen tvåa.

– Till OS bygger vi laget kring Rolf-Göran Bengtsson och Helena Lundbäck. Vi har en helt ny generation hästar, men vi siktar på medalj i OS.

Konkurrensen är knivskarp. Stora hästländer som Frankrike, Belgien och Frankrike kvalade inte ens in.

– Troligen åker vi med fem ekipage. I spetsgruppen finns också Peter Eriksson, Malin Baryard, Jens Fredricson och Lotta Schultz. Sedan har vi ett par till som kan bli aktuella. Dagsformen och högst lägstanivå gäller, men det är också viktigt med internationell rutin.

Framgångsrike Royne Zetterman har, liksom det schweiziska dressyrlaget, sagt nej till OS. Den officiella förklaringen är att förhållandena är för tuffa i Hong Kong, där hästtävlingarna avgörs.

– Det tror jag inte på, våra hästar klarar det. I stället tror jag deras nej beror på att de är lite till åren, de är inte tillräckligt hungriga. Jag tror ingen ryttare under 40 år tackar nej till OS.

Är det inte tråkigt att ni får vara i Hong Kong när övriga grenar avgörs i Peking?

– På ett sätt, men bor man i OS-byn blir det lätt en turistfälla, man vill se så mycket man kan och träffa andra deltagare. Nu kan vi fokusera på resultatet.