Fyra av tio vill ge mer pengar till försvaret

Nu vill fyra av tio svenskar att försvaret ska få mer pengar.

Det har inte ökat trots hoten om ett nytt kallt krig, enligt en undersökning som Sifo gjort för SVT:s samhällsprogram Agenda.

Krim har annekterats och redan nu går larm om var Ryssland kan tänkas slå till härnäst. Det talas om ett nytt kallt krig.

Men de senaste veckornas händelseutveckling i Ukraina har inte gjort att fler svenskar vill se mer pengar i försvarskassan.

Jämfört med en Sifo-undersökning som gjordes förra året har bara andelen som då var tveksamma minskat.

Däremot har det svenska försvaret återfått sin plats i den politiska debatten.

Plötsligt ville till exempel finansministern Anders Borg tidigare i veckan ge ökade anslag till försvarsmakten de närmaste åren. Utöver de 200 miljoner som försvaret får i tillskott i år.

Färre tveksamma

Toivo Sjörén, Sifos chef för opinionsundersökningar, säger att andelen tveksamma har minskat från 20 till 16 procent sedan januari 2013.

– Det visar att något fler har en åsikt i frågan i dag. Det finns ju en liten, men inte avgörande skillnad i hur frågan ställdes. Då handlade frågan om försvaret borde förstärkas, nu om det borde få ökade anslag, säger han till SVT.

Att skillnaden inte är större tror Toivo Sjörén beror på att försvarsfrågan fått litet utrymme i den allmänna debatten.

– Vi gjorde en undersökning i somras som visade att försvaret låg ganska långt ner på listan över viktiga frågor för väljarna. Men att fyra av tio ändå vill ge försvaret ökade anslag visar trots allt att det finns ett intresse, annars skulle fler svara att ”det är bra som det är”. Och det är ju ingen större andel som tycker att anslagen ska minska.

En annan teori är att kunskapen om försvaret kan ha minskat bland svenska folket efter att den allmänna värnplikten togs bort.