Bodströms nya liv i USA

Kristina Edblom

Thomas Bodström efter sitt avhopp från riksdagen: Det är mitt beslut och jag är glad för det. Jag väljer familjen

BERKSHIRE. De medelålders männen i svettiga t-shirts vill gärna tro att vi har korsat Atlanten för att följa deras fotbollslag.

– Varför skulle ni annars vara här?

Efter tio år i den politiska hetluften andas Thomas Bodström ut:

– Jag är en ”nobody”.

Det är torsdag kväll på den lokala puben. På storbildsskärmarna visas amerikansk fotboll, men den här samlingen medelålders män delar passionen för ”soccer”. Varje torsdag kväll ses de i skolans gympasal och spelar fotboll, efteråt går de direkt i sina svettiga fotbollskläder till Purple pub och dricker öl.

Den här veckan sammanfaller det med att Socialdemokraternas stjärnspelare kastar in handduken och lämnar den politiska spelplanen. Samtidigt som en efter en droppar av fylls de svenska nyhetssajterna med orden: ”Bodström avgår”.

Är det lättnadens suck vi hör?

– Det känns skönt, det var rätt beslut, säger Thomas Bodström.

Hans nya vänner förstår ingenting: ”Är han känd?”

De skrattar. Ja, vi vet att han varit minister, att han skriver böcker och att han ställde upp i valet: ”So?”

Under tio år har Thomas Bodström varit en av Sveriges mest omskrivna och välkända politiker. Gång på gång har han hamnat i blåsväder. Han har kallats Teflon-Thomas, som om han var osårbar, och han har haft ett osannolikt fullspäckat arbetsschema.

Under de här tio åren har han också blivit pappa för fjärde gången. Äldsta sonen Olof, som var nio år när pappa Bodström blev minister, går nu sista året på high school. Barnen är så stora att deras vänner har hört av sig de senaste dagarna och oroligt undrat vad som händer.

– Jag har alltid försökt hålla min familj utanför. Jag har skyddat dem, men det blir allt svårare.

Helén Bodström har aldrig accepterat rollen som ”fru Thomas Bodström”. Nu är det familjens tur att sätta agendan.

– De har inte ställt något krav på mig. Det går inte att ställa ultimatum när man är gifta. Det här är mitt beslut och jag är glad för det. Jag väljer familjen, säger Thomas Bodström.

På fotbollsläktaren vid Greylock high school sitter föräldrar i keps på ena raden och tuggummituggande high school-tjejer i korta shorts på andra. Längst upp står papporna som skriker högst:

– Go boys!

– Keep it up, Greylock!

Thomas Bodström, eller Tom som de kallar honom, ställer sig bredvid pappan i keps och starkast röst. Fotbollspappans familj har redan varit hemma hos fotbollsfamiljen Bodström. Thomas hejar på andra föräldrar, för dem är han coach Bodström, eftersom han är assisterande tränare för 11-åriga flickor i staden, bland dem dottern Maria.

Eftermiddagssolen sticker i ögonen. Runt planen tornar berg som skiftar i starka höstfärger. Det är onsdag eftermiddag och en vanlig mitt i veckan-match, det luktar varmkorv.

Det är lätt att få intrycket att föräldrarna hejar lika mycket på hemmalaget i vitt som på motståndarna i rött. På planen spelar bröderna Ture och Olof Bodström.

– Där är Olof, det är han som springer så fort, säger Thomas Bodström och pekar.

Här är det ingen som gnäller på domaren.

– De är glada hela tiden. Ligger de under med 5–0 blir de jätteglada om de reducerar till 5–1. Det är ganska gulligt.

Thomas Bodström är en erkänt dålig förlorare. När Ture missar ett skott mot mål kväver han svordomen.

– Nice work Ture, skriker pappan bredvid.

Tävlingsmänniskan Thomas Bodström har fortfarande inte fattat att alliansen har vunnit valet. Han kan inte heller förstå att riksdagen inte beviljade honom föräldraledighet. Juristen i honom förklarar innebörden av ordet praxis.

– De har missförstått det där. Praxis kan ju ändras hela tiden.

Han skakar på huvudet. Nu är sanningen den att han i stället för att stanna ett halvår blir kvar med familjen hela året.

Hade Sveriges statsminister hetat Mona Sahlin i dag hade Thomas Bodström varit tjänstledig minister till april och sedan kommit tillbaka till den politiska hetluften. Så såg överenskommelsen ut.

Förlusterna kanske kan ses som en vinst.

Varför avstod du inte från att kandidera till riksdagen?

– Jag ville satsa fullt ut i valet och jag trodde verkligen att vi skulle vinna. Det är klart att det är mycket roligare att sitta i regering än i opposition, det tycker jag inte minst för att jag verkligen ogillar alliansens politik. Men det här handlar inte om det.

Vad kommer du att sakna från riksdagen?

– Vännerna, jag kommer att sakna personerna mer än arbetet. Riksdagen skulle vinna på att bli mindre fyrkantig, även om det blir roligare den här mandatperioden.

Du har tidigare kritiserats för att inte vara förankrad i partiet. Finns det inte en risk att din politiska trovärdighet skadas nu?

– Kritiken har alltid varit tvådelad. Å ena sidan finns det de som tycker att jag kommer från sosseadeln, å andra sidan finns det de som säger att jag inte ens var medlem i Socialdemokraterna när jag blev minister. Det är lustigt.

Nu lämnar han den dagliga politiska debatten. Sakfrågorna byts ut mot diskussioner om ideologi och övertygelse.

Författaren Bodström planerar att skriva en bok där han tänker jämföra amerikansk och svensk politik. Men en sak i taget, den ska inte vara klar förrän nästa sommar.

Löven dalar mot backen i naturreservatet några minuters bilkörning hemifrån.

– Här tänker man bra. Med eller utan fru.

I Sverige har Thomas Bodström ständig kontakt med sekreteraren Sonja Jidenius. Utan henne skulle den tajta planeringen falla direkt. Nu är de enda fasta punkterna barnens skola och träning, fotbollen med grabbarna och ölen på torsdagar.

Plötsligt har makarna Thomas och Helén Bodström hela dagarna för sig själva.

– Det är jättespännande, en helt ny situation.

Han säger att det är dags att skifta fokus – från output till input. Han har sett fler filmer på en vecka än det senaste året hemma.

Men hur ska det gå med rastlösheten? Han som normalt inte ens har tid att knyta skorna nöjer sig inte med att lämna jobbet och flytta utomlands. Han slår sig ner i en idyllisk småstad, med en huvudgata, ett par hyggliga restauranger och en pub.

– Nej, jag saknar inte Riche. Men världens häftigaste stad, New York, ligger bara några timmar härifrån.

I går satte han på sig kostymen för att möta journalisterna, förmodligen för sista gången på lång tid. Telefonen ringer i ett. Först Thomas Östros, sedan Sven-Erik Österberg.

Dagen då Bodström sa ”bye bye” till riksdagen höjs ännu fler röster för att han ska ta över efter Mona Sahlin.

– Jag vill inte bli partiledare, jag har levt nära två stycken i tio år och det räcker.

Nu oroar han sig för att hans avhopp ska användas mot hans partiledare och vän.

– Jag har sagt att jag ställer upp om hon vill ha mitt stöd. Som jag ser det är det en förutsättning för att Socialdemokraterna ska resa sig att Mona Sahlin är kvar som partiledare.

Han har precis varit på posten för att skicka sin ansökan om att bli entledigad från riksdagen med expressbrev till Sverige.

– Det är lite vemodigt. Ungefär som att sluta skolan.

På måndag ska den vara framme. Då börjar ett nytt kapitel i Thomas Bodströms liv.

I onsdags beslutade riksdagen att Thomas Bodström inte beviljas föräldraledigt. Valet stod mellan familjen och politiken.

I fredags skickade han sin avskedsansökan till riksdagen.

Aftonbladet har följt Thomas Bodström i nya hemstaden i Berkshire county.