Jonson om Nato: Europa behöver ta större ansvar

Oavsett vem som vinner höstens presidentval i USA — nu ställs Nato inför en ny verklighet.

Det slår försvarsminister Pål Jonson fast inför veckans historiska toppmöte i Washington.

Vägen dit har varit snårig, men nu är man framme. När försvarsminister Pål Jonson (M) tillsammans med bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) kliver in i möteslokalerna i Washington är det första gången Sverige är med på ett Nato-möte som fullvärdig medlem.

– Det är en helt annan situation nu när vi har en plats vid bordet. Som medlem kan vi påverka Nato, till exempel i utformningen av Ukrainastödet, där Sverige ligger väldigt högt i jämförelse med de andra allierade, säger Jonson till TT.

När de numera 32 Nato-länderna möts i den amerikanska huvudstaden är det dock i skuggan av den pågående valrörelsen, där Joe Biden och Donald Trump tävlar om presidentposten.

Nytt läge

Ämnet kommer knappast att lyftas frivilligt av de deltagande länderna, men en fråga är naturligtvis vad som i ett längre perspektiv ska ske med Nato – särskilt som Donald Trump redan under sin första presidentperiod uttryckte stor skepsis och till och med hotade att lämna alliansen.

Pål Jonson poängterar att det är det amerikanska folket som väljer president, och säger sig inte har några synpunkter på kandidaterna. Däremot ser han ett annat läge för organisationen, oavsett om det blir Trump eller Biden.

– Europa kommer att behöva förbereda sig på att ta ett större ansvar när det gäller utformningen av Ukrainastödet och sin egen säkerhet inom ramen för Nato.

Under sin presidentperiod 2017-2021 ifrågasatte Trump varför USA skulle stå för en så stor del av utgifterna. Ukrainakriget har delvis förändrat situationen, och många medlemsländerna har höjt sina anslag. Dock finns fler faktorer som spelar in, säger försvarsministern.

– Vi är medvetna om att USA har säkerhetsutmaningar i andra delar av världen, och därför är det naturligt att Europa tar ett större ansvar för den egna säkerheten.

Stort behov

Samtidigt finns från ukrainskt håll förväntningar om att Natomötet ska ge ytterligare besked om det efterfrågade luftvärnssystemet Patriot, men också hur det blir med ett eventuellt Nato-medlemskap. När det gäller den sistnämnda biten förväntar sig dock ingen något besked i Washington.

Förutom luftvärnsbeväpning ser Pål Jonson ytterligare ett stort behov för Ukraina i nuläget.

– Man befinner sig i ett läge där man sannolikt kommer att behöva utrusta 13 olika brigader, då kommer man behöva olika typer av bepansrade fordon.