Vill rädda haven från plast – kan skada djur

Hur städar man bäst bort 1 800 miljarder plastbitar – som väger 80 000 ton – från Stilla havets yta? Med ett 600 meter långt u-format rör, hoppas organisationen som gett sig på världens största flytande "plastberg".

Men experter tvivlar på att det här är lösningen.

En plastansamling tre gånger större än Sverige flyter just nu runt mellan Hawaii och Kalifornien. Men kanske inte så länge till.

Den nederländska organisationen The Ocean Cleanup har nyligen sjösatt ett projekt som innebär att ett rör flyter fritt på havet och följer vind, vågor och strömmar – precis som plasten.

På så sätt ska röret hamna där skräpet hamnar. Under röret sitter ett slags nät, som är tre meter långt och som ska håva in plasten som sedan fraktas bort. Projektet räknar med att på det här sättet fånga in omkring fem ton plast i månaden.

Kritiseras

Förhoppningen är att metoden så småningom ska leda till att hälften av all plast i den så kallade Great Pacific Garbage Patch ska försvinna inom fem år. Men både forskare och miljöorganisationer ser problem med projektet, som anklagas för att flytta fokus från det som egentligen behöver göras: stoppa inflödet av plast i haven.

– Det är som att sitta i en båt som sjunker och håva ur vattnet utan att fixa hålet. Vi måste strypa flödet, säger Bethanie Carney Almroth, som forskar om plast i haven vid Göteborgs universitet, till TT.

The Ocean Cleanup försvarar sig med att deras metod vare sig innehåller motorer eller maskiner och att det är den enda rimliga sättet att befria världshaven från plast. Ambitionerna sträcker sig bortom Great Pacific Garbage Patch. 2021 är det tänkt att 60 rör ska vara i bruk och till 2040 hoppas man ha fått bort över 90 procent av all havsplast – i kombination med att mindre avfall också hamnar där.

Ligger på botten

Men det är ändå fel ände att börja i, anser Carney Almroth. Hon pekar på att bara en procent av all plast ligger på vattenytan och därmed är en försvinnande liten del av problemet. Samtidigt hamnar omkring 8 miljoner ton ny plast i haven varje år.

– Man ska inte kommunicera detta som en lösning. Det är det inte. 94 procent av plasten i havet ligger på havsbotten och den kommer vi inte åt. De kan plocka upp det som är stort, men inte det som är svårt.

De sista fem procenten av plasten sköljs upp längs med kusterna och kan därmed plockas upp därifrån.

Projektet har dessutom kritiserats för att de kan skada djur och plankton. Bethanie Carney Almroth delar oron som framförts av såväl forskare som miljöorganisationer.

– Jag vet inte hur de ska särskilja plast från saker som borde få finnas kvar, som djur och alger. Det finns till exempel flytande alger som bygger stora bäddar som är viktiga för arter i Atlanthavet. Tar man upp sådana saker förstör man ett helt ekosystem, varnar hon.

Försvarar sig

Men The Ocean Cleanup menar att deras teknik säkerställer att fisk och andra djur inte skadas eller fångas i röret.

– Plankton och annat liv i havet påverkas redan av det flytande avfallet. Vi kommer använda den kunskap vi får genom projektet till att minimera påverkan framöver, kommenterar den operativa chefen Lonneke Holierhoek kritiken i brittiska The Guardian.

Great Pacific Garbage Patch anses vara den mest omfångsrika av fem större plastansamlingar i världshaven. De uppstår på grund av havsströmmar och därför finns de största "skräpöarna" vid de fem suptropiska virvlarna. Men det har även samlats en större mängd plast vid den svenska Bohuskusten. Men några kompakta berg av plast är det inte tal om.

– Plasten är både utspridd och koncentrerad och liknas bäst vid buljong, säger Carney Almroth.