Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Rymdepos namnger svenska himlakroppar

Publicerad 2019-12-17

Sveriges nya exoplanet Isagel cirklar runt dess stjärna Aniara på bara 6,5 dygn, 400 ljusår från jorden. Isagel tros vara en gasjätte liknande Jupiter.

Det är ett namn ur diktsamlingen "Aniara" av Harry Martinson som får äran att ge namn till Sveriges första planet. Exoplaneten upptäcktes 2010 och befinner sig i närheten av Karlavagnens stjärnbild på himlen.

I oktober fick Sverige ansvaret att döpa en Jupiterliknande planet som kretsar kring en stjärna vars diameter är fyra gånger större än solens. Själva stjärnan skulle också få ett namn.

Namngivningen var en del av 100-årsfirandet av den Internationella astronomiska unionen (IAU) där varje land på jorden har fått varsin exoplanet med tillhörande moderstjärna att namnge.

400 ljusår bort

Efter en omröstning där fler än 7 100 röster lades på fem olika förslag, står det nu klart att planeten döps till Isagel och att stjärnan får namnet Aniara. Aniara är dels namnet på det rymdepos av Harry Martinson som publicerades 1956, dels namnet på det jättelika rymdskepp som spelar en huvudrollen i diktsamlingen där piloten Isagel hamnar på fel kurs med sitt skepp.

Namnen föreslogs av Lars Gottberg från Stockholm och förslaget var ett av över 1 600 som lämnades av allmänheten under sommaren 2019. Bland förslagen valde en jury ut fem kandidater för planeten respektive stjärnan, på vilka allmänheten sedan fick rösta.

Sveriges exoplanet upptäcktes 2010 och fick då det formella namnet HD102956b, efter namnet på sin stjärna, fast med ett extra b. De befinner sig 400 ljusår från jorden och stjärnan går att se med en fältkikare – om man tittar på rätt ställe inne i stjärnbilden Karlavagnen.

Gasjätte

I likhet med de andra planeter som nu fått nya namn är Isagel en gasjätte, som troligen påminner om Jupiter. Isagel gör ett varv runt stjärnan Aniara på 6,5 dygn

– Planeten ligger väldigt nära sin stjärna, så det är inte troligt att det finns liv just där. Men vem vet om det senare upptäcks fler planeter längre ut i systemet. Där kanske det kan finnas förutsättningar för liv. Tanken med de olika namnkandidaterna är att de lämnar öppet för fler namn i samma stil, har Robert Cumming, representant för IAU i Sverige och kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, tidigare sagt.

Följ ämnen i artikeln