Utrensningarna i Turkiet – vad det handlar om på 1 minut

Johan Furusjö

helskärm

Tiotusentals turkar har fängslats, svartlistats eller sparkats – och hundratusentals stämplats som terrorister.

Efter kuppförsöket i juli 2016 har president Erdoğan och hans parti AKP genomfört en gigantisk utrensning av oppositionella, och stärkt sitt redan auktoritära grepp om Turkiet.

Det här är vad det handlar om.

STARTSKOTTET: DEN MISSLYCKADE KUPPEN

• Den 15 juli 2016 försökte delar av den turkiska militären genomföra en kupp i Turkiet genom att ta kontroll över platser i Ankara och Istanbul.
• Kuppförsöket slogs ner, efter att tusentals civila visat stöd för regeringen på gator och torg. Minst 265 människor dödades.
• Turkiets auktoritäre president Erdoğan och hans regering har utnyttjat den misslyckade kuppen till att stärka sitt grepp om landet, och tagit ytterligare steg bort från demokrati.

EFTER KUPPEN: UTRENSNING

Erdoğan anklagar predikanten Fethullah Gülen, en gång allierad med Erdoğan, för att ligga bakom kuppen. I en enorm utrensningskampanj har meningsmotståndare oskadliggjorts under förevändningen att de stöder Gülen eller skulle ha varit delaktiga i kuppen.

• Mer än 100 000 människor har misstänkts för delaktighet i kuppen.
• 41 000 har arresterats – 35 000 till gripits men släppts.
• 24 000 poliser och 4 000 domare har fått sparken.
• 180 medier har stängts ner – tv-stationer, dagstidningar, radiostationer, tidskrifter och mediehus.
• 5 500 politiker och medlemmar i oppositionspartiet HDP har gripits.
• 140 000 turkar har fått sina pass indragna och kan inte lämna landet.
• Landet har upphävt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
• För att stämplas som sympatisör med Gülen-rörelsen – och därmed ”terrorist” enligt Erdoğan – kan det räcka att ha konto i fel bank.

helskärm

SAMLAR MAKTEN HOS SIG SJÄLV

• Erdoğan stärker sitt grepp om landet på fler sätt än genom att oskadliggöra oppositionen.
• Den 16 april 2017 vann Erdoğan med knapp majoritet en folkomröstning om ny grundlag som gör honom närmast enväldig.
• Bland annat får presidenten makt att styra med dekret och utse viktiga domare, på egen hand upplösa parlamentet och införa undantagstillstånd.
• Utländska valobservatörer från OSSE kritiserar folkomröstningen och konstaterar att den inte gått rättvist till.

SE OCKSÅ:

Turkiets nya grundlag – på 1 minut