Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Därför allt detta hemlighetsmakeri

Publicerad 2014-01-09

Lösensumma den känsligaste frågan

De svenska journalister Magnus Falkehed och Niclas Hammarström är fria.

Men alla tiger som muren om hur det gick till.

Här är skälen till varför.

Visserligen är de två journalisterna släppta men det finns åtminstone ytterligare en svensk medborgare som sitter kidnappad i Syrien. Dessutom mer än ett dussin andra utländska journalister. Runtom i världen sitter andra kidnappade.

Att gå ut med detaljerad information om förhandlingsprocessen skulle kunna försvåra förhandlingarna om deras frisläppande.

Men borde man inte kunna berätta mer om hur själva frisläppandet skett?

– Frigivningen är också en del av förhandlingsprocessen, säger säkerhetsrådgivaren Jan Kvalemo. Man vill inte släppa ut för mycket om det.

"Skvallra"

Ett annat skäl till tystnaden kan vara att man vill vänta tills Magnus Falkehed och Niclas Hammarström befinner sig på svensk mark.

– Kanske kommer de själva att berätta mer om hur själva frigivandet gick till. Det handlar mycket om varifrån informationen kommer. För förhandlarna är det viktigt att det inte uppfattas som att de "skvallrar".

Om inte de två journalisterna själva berättar kommer det förmodligen att fortsätta vara tyst.

– Den här typen av förhandlingar är oerhört komplexa, säger Jan Kvalemo. De sköts alltid av särskilda förhandlare från rikskriminalen som är oerhört framstående och har högt internationellt anseende. De vill släppa så få detaljer som möjligt om sin taktik.

Lösensumma

En förskjutning har skett i synsättet. Tidigare var det vanligt att man berättade mer om hur processen i enskilda fall gått till. Numera håller man tyst. Det är bättre att inte säga någonting alls än att börja ge detaljer och riskera att avslöja för mycket.

– Givetvis är det inte på pin kiv som de ansvariga håller tyst. De ser till säkerheten för de inblandade och till möjligheten att lyckas i framtida förhandlingar.

Känsligast av allt är frågan om en lösensumma betalats eller inte. Den typen av frågor svarar polisen och UD aldrig på. Helt enkelt av det skälet att det skulle uppmuntra andra väpnade grupper att ta utlänningar som gisslan. Vet man att man kan tjäna flera miljoner kronor på att ta en västerlänning till fånga så ökar riskerna för de som rör sig i den här typen av områden.

Vi vet att det i fallet med en italiensk journalist som satt fängslad i Syrien betalades ut en lösensumma. Enligt honom själv. Jonathan Alpeyrie en franskamerikansk fotojournalist har bekräftat att drygt tre miljoner kronor betalades ut för att få honom fri.

Skrämma

I de svenska journalisternas fall vill varken UD, polisen eller de inblandade medieföretagen kommentera huruvida en lösensumma betalats. Man kan dock konstatera att allting tyder på att kidnapparnas motiv i första hand var pengar och att svenskarna nu är fria.

Men vi lär aldrig få veta om pengar betalats eller inte.

Det finns även andra motiv. Ett är att få bort den oberoende och mer kritiska bevakningen som utländska journalister står för.

– De stridande vill skrämma bort journalisterna för att själva kunna bestämma hur kriget skildras, säger Jan Kvalemo. En otäck utveckling.