Hon vill få oss att ta makten över våra hjärnor
Publicerad 2013-06-26
"Jag älskar hjärnan", utropar hon, den 29-åriga forskaren Katarina Gospic.
Med sitt sommarprat vill hon få oss att göra smartare val.
Varför väljer somliga av oss att äta godis och slappa framför tv:n, i stället för att ge oss ut på den där löparrundan? Vi vet ju att vi skulle må bättre av det sistnämnda. Varför väljer vi att slita ut vår planets naturresurser, trots att följderna i längden blir katastrofala?
Frågorna kan tyckas ligga långt från varandra, men i hjärnforskaren Katarina Gospics sommarprat knyts de behändigt ihop. Hon pekar på hur vi låter oss styras av reptilhjärnan, som vill ta den enkla vägen ut. Välja det som ger den snabbaste belöningen. Samtidigt visar hon på alla fördelar med om vi lyckas jobba emot den belöningssugna hjärnan.
En politisk brandfackla
Katarina Gospics sommarprat förvandlas för ett ögonblick till en politisk brandfackla, när hon framhåller forskning som visar att orättvisa samhällen – styrda av beslut fattade av reptilhjärnan – är de mest hälsofarliga. Ju större samhällsklyftor och inkomstskillnader, desto fler sitter i fängelse, desto fler får problem med hälsan. Varför pratar vi inte mer om det, undrar hon.
Ville frossa i världsfakta
Hon är 29 år, men med ett CV som många betydligt äldre forskare skulle avundas. Kunskapshungern började tidigt. "Mina kusiner kunde bara drömma om förutsättningarna som jag hade. Deras by jämnades med marken, och de var tvungna att leva som flyktingar.”
Faktaböckerna i hemmet i Stockholmsförorten Tensta var en bristvara. I skolan försökte läraren förmå Katarina att läsa "Ebba och Didrik". Själv ville hon frossa i fakta om världen. Bilden hon målar upp påminner om Roald Dahls "Matilda", den understimulerade skolflickan som utvecklar superkrafter. Katarina slår fast att det inte är medfödd talang som hjälpt henne dit hon är. "Jag har studerat på heltid i tjugo år, på kvällar, helger och lov.”
Katarinas forskarglädje är underbar och smittsam. Jag vill skicka ut henne som föreläsare i varje klassrum i hela Sverige. Fånga upp alla understimulerade Matildor (manliga såväl som kvinnliga), och få dem att nyfiket upptäcka världen. Jag sitter gärna på första bänk.