Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sverker

Kultliraren saknar Öis

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-07-14

Giganten på kanten - Leif Ytterell - minns fansens dyrkan i början av 90-talet

Leif Ytterell är kult bland Öisfansen.

Trots att det var åtta år sedan han slutade i Örgryte, sjunger fortfarande klacken om "giganten på kanten".

- Jag blir rörd när jag tänker på det, säger Leif själv.

1988 kom den 23-årige Vetlandasonen till Örgryte från Myresjö.

Han lyckades visserligen ta en plats i startuppställningen tämligen omgående, men det var först 1992 personkulten kring honom kom igång på allvar. Örgryte gick från division 2 till allsvenskan på en säsong.

- Det var ett långt segertåg. Fansen var lyriska och det gick bra för mig.

En speciell händelse förstärkte Ytterells ställning hos öisarna.

På Nya Ullevi mötte Örgryte Gunnilse. Den tekniske backen Ytterell fick bollen på egen planhalva, drev bollen över mittlinjen på vänsterkanten, dribblade förbi spelare efter spelare och kunde till sist få in bollen i mål.

En riktig Maradonaprestation.

Sedan dess har han varit fansens gunstling.

En trevlig kille

Och det inte bara för den klassiska dribblingsuppvisningen. Öisarna talar om en trevlig kille, en enkel och bussig figur utan några som helst tendenser till divalater.

- Jag har satt en heder i att alltid vara anspråkslös. Att ha Torbjörn Nilsson som tränare passade mig perfekt, han är ett föredöme när det gäller ödmjukhet.

När fansen var ute och tittade på träningar, fick de skjuts hem av Leif efteråt.

- Ytterell uppträdde som om man hade känt honom hela livet. Efter en träningsmatch bjöd han hem oss på fika. Han var stenschysst, säger Peter Rippe, vice ordförande i Öis supporterklubb.

När Leif Ytterell renoverade sitt hem, skänkte han sitt gamla kylskåp till fansen, som saknade ett till sin klubblokal.

Fansen tackade för kylskåpet och gav Ytterell ett sagolikt stöd. Och han blev bara bättre ju mer fansen skrek.

Men även sannsagor har ett slut. 1994 slutade Torbjörn Nilsson som tränare i Örgryte och gick till Jonsered. Då följde Leif med.

- Jag var rätt trött på toppfotboll just då.

Ryktet säger att Leif blev sparkad, men så var inte fallet.

- Det går många anekdoter som jag inte riktigt känner igen. Sanningen fabriceras om för att det ska bli en bra historia.

Levande myt

På hemsidesforum och i halvtidspauser saltas berättelser om den ödmjuke vänsterbacken. Leif Ytterell har blivit en levande myt.

- Ja, nog har jag blivit något sånt. Det är skitkul, det ska jag villigt erkänna.

Den levande myten har flyttat tillbaka till Vetlanda och har hunnit bli 37 år. Han kommer alltid att minnas sin tid i Göteborg.

- Jag drömmer om Örgryte fortfarande. Om att vara 23 år och göra om allt igen.

Förra året återvände Leif till Gamla Ullevi och såg Öis hemmamatch mot AIK. I programbladet fanns en sida om den gamle backen och fansen sjöng om honom.

- Jag fick tårar i ögonen. Det är härligt att de minns en gammal krigare.

Leif Ytterell märkte att han inte är glömd i Örgryte.

Om han nu någonsin trott det.

På Gamla Ullevi skanderas hans namn även i år. Fansen berättar fortfarande Ytterell-skrönor.

Till och med kylskåpet som Leif gav bort står kvar i Öis supporterklubbs lokal.

- Är det sant? Håller det än? Jag skulle aldrig ha gett bort det, skrattar Leif Ytterell.

Ramsor om Leif Ytterell

Johan Fyrk