Höga krav på finansministern inför statsbudgeten
Publicerad 12.16
På torsdagen avslöjar finansminister Elisabeth Svantesson (M) hur mycket pengar hon kommer att spendera i statsbudgeten för 2025.
Förväntningarna är höga på att plånboken öppnas rejält – framför allt då hålen som ska fyllas blir allt större.
– Det kommer att krävas mycket pengar, säger en källa med insyn i budgetförhandlingarna.
Den 19 september ska finansminister Elisabeth Svantesson lägga fram sin statsbudget för 2025.
Budgeten, som sätter ramarna för regeringens politik, läggs fram i en tid då inflationen sjunker.
Det innebär att mer pengar kan spenderas av finansministern.
Den ledande expertmyndigheten Konjunkturinstitutet, KI, har talat om reformer för uppåt 50 miljarder kronor – en gigantisk summa i sammanhanget.
På torsdagens presskonferens på Harpsund ska finansministern avslöja hur mycket pengar hon de facto kommer att spendera.
Mycket pengar vållar huvudbry
I somras slog Elisabeth Svantesson storslaget fast att kampen mot inflationen var vunnen och förväntningarna på att hon ska öppna plånboken är mycket höga.
En källa med insyn i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna berättar för Aftonbladet att den stora summan inte nödvändigtvis lett till enklare förhandlingar.
– Partier har kommit med förhandlingskrav på saker som de tidigare inte har fått igenom på grund av att det ekonomiska läget var sämre då, säger källan.
Skattesänkningar kan komma
Vad budgeten innehåller kommer snart bli känt då regeringens PR-arbete börjar gå på högvarv.
Varje parti inom Tidöavtalet ska göra utspel i medier om deras framgångar i förhandlingarna.
Under våren gjorde regeringen dock klart att en prioriterad reform är sänkt skatt på sparande i aktier eller fonder på . Tanken är att de första 300 000 kronorna ska vara skattefria.
Finansminister Elisabeth Svantesson har talat om att hon vill lägga fram en budget som ska öka den svenska tillväxten, som just nu står och stampar.
I moderata ögon innebär det att fler ska komma i arbete och att konsumtionen ökar genom att fler ges mer pengar i plånboken genom skattesänkningar.
Och finansdepartementet har också aviserat flera möjliga skattesänkningar utöver ISK-skatten.
I våras remitterade departementet bland annat förslag på sänkningar av skatten på arbete och pension.
I genomsnitt ska det handla om en skattesänkning på 1 900 kronor per år för de som arbetar, främst låg- och medelinkomsttagare som har heltidsanställning.
För pensionärer kan det handla om i genomsnitt 1 100 kronor per år.
Reformen kostar totalt 8,1 miljarder kronor, enligt finansdepartementet.
”Kommer att krävas mycket pengar”
På listan av möjliga skattesänkningar finns också bland annat sänkt flygskatt, slopad indexering av elskatten och fortsatt höjt rot-avdrag.
Men enligt personer med god insyn i budgetförhandlingarna kommer det vara tre kommande stora propositioner som i mångt och mycket styr budgeten:
Försvar, forskning och infrastruktur.
– Det kommer att krävas mycket pengar, säger en källa.
Samtidigt finns stora hål att fylla inom vård och omsorg. Regionerna och kommunerna förväntar sig tillskott i mångmiljardklassen.
Men finansministerns huvudbry rör inte bara nuläget.
KI beräknar att det totala budgetutrymmet för perioden 2025 till 2028 är 120 miljarder kronor.
Om finansministern väljer att spendera 50 av dem nu, återstår inte lika mycket pengar till budgeten 2026 – den sista som regeringen lägger fram innan valet och som har potential att göra väljarna nöjda.
Tidöavtalet har också en hel del kostsamma reformer kvar. Kärnkraft ska byggas, bolags- och kapitalskatter ska bli mer konkurrenskraftiga och återvandring ska stimuleras.
Dessutom ska polis och rättsväsende tilldelas stora summor i kampen mot den grova brottslighet som härjar i Sverige.
Därmed blir årets budget ett vågspel för Elisabeth Svantesson. Spenderar hon för mycket nu, så finns mindre kvar framåt valet.
L pressade om klimatet
Från Liberalernas håll finns en stor intern press på att regeringens budget inte får leda till ytterligare utsläppsökningar.
Enligt en källa med insyn har debatten om regeringens klimatökningar tagit finansminister Elisabeth Svantesson på sängen.
– Hon trodde att debatten efter de andra budgetarna skulle handla mer om trygghet och kriminalitet, säger källan.
Genom att behöva försvara utsläppsökningarna har även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) fått en tuff period som statsråd.
En sänkning, eller slopning, av flygskatten skulle innebära att klimat- och miljöministern återigen måste gå på defensiven.
Inom Liberalerna finns en önskan om att skydda Romina Pourmokhtari från ytterligare en svekdebatt om utsläppsökningar eftersom hon ses som en möjlig efterträdare till att leda partiet efter Johan Pehrson.
– Vi kan inte ha en budget som visar på samma resultat som tidigare, säger en källa inom Liberalerna.