Oro för förslaget om elektronisk fotboja för barn

helskärm

Ett nytt lagförslag ger socialnämnden rätt att besluta om elektronisk fotboja för barn som fyllt 15 år.

Akademikerförbundet SSR är frågande till om det är rätt väg att gå.

– Blir det låg ribba för boja är vi negativt inställda, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef, till TT.

På onsdagsmorgonen presenterades den så kallade mellantvångsutredningen, där en ny lag föreslås som gör att socialtjänsten ska kunna sätta in tidiga öppna insatser för barn även när samtycke från vårdnadshavare saknas.

Lagen ska kunna användas när ett barn är på väg in i kriminalitet eller missbruk.

Boja kan ha effekt

Den mest ingripande åtgärden i lagförslaget är att övervaka barn elektroniskt, med fotboja, så att ett beslut till exempel om att barnet ska hålla sig hemma på kvällarna följs. Fotboja ska bara kunna ges till barn som fyllt 15 år och åtgärden ska prövas månadsvis. Fotbojan får användas i högst sex månader under ett år.

– Det är en väldigt ingripande insats. Om det blir låg ribba för boja är vi negativt inställda. Men om det blir tal om att ha fotboja i stället för att placera barnet enligt LVU (lagen om vård av unga) så kan det ha effekt, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Utredaren Anna Tengberg säger att fotboja inte ska ses som ett straff – något Hjulström inte håller med om.

– Vilken 15-16-åring skulle inte se det som ett straff att bli satt i husarrest med fotboja, frågar han sig.

Motivationsfråga

Det nya lagförslaget ger också möjlighet att rikta krav mot vårdnadshavare, bland annat genom vite. Fredrik Hjulström tror att vite riskerar att rubba förtroendet för socialtjänstmedarbetare.

– Det är otroligt viktigt att vårdnadshavare och barn har förtroende för behandlaren och behandlingen. Man behöver tro på det man gör. Men om man sitter med för att man riskerar böter tror jag inte att man alla gånger är särskilt motiverad egentligen, säger han.