Nytt vapenstöd till Ukraina – störst hittills

Sverige skänker radarspaningsplan, jaktrobotar och pansarbandvagnar i det största stödpaketet till Ukraina hittills.

Donationerna innebär att den svenska försvarsförmågan sätts ner ”tillfälligt”.

Dagens militära stödpaket blir det sextonde från Sverige sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Värdet uppgår till 13,3 miljarder kronor och möter enligt regeringen det Ukraina har behov av just nu, framför allt ett stärkt luftförsvar.

– Sverige markerar nu väldigt tydligt att vi kommer att göra det som krävs för att Ukraina ska vinna det här kriget, säger vice statsminister Ebba Busch (KD).

Alla pansarbandvagnar

I paketet ingår två radarspanings- och ledningsflygplan av modellen ASC 890 – och hela det svenska beståndet av pansarbandvagn 302, omkring 80–100 fordon.

Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) är ASC 890 det som just nu har ”störst effekt på det ukrainska luftförsvaret”.

– Man kan identifiera inkommande kryssningsrobotar, man kan identifiera drönare och identifiera mål på både mark och på havet, säger Jonson.

Planen ses som ett komplement till F16-planen som Ukraina utlovats av andra länder och som ska börja levereras i år.

Som kompensation ska Sverige köpa in ytterligare ett flygplan av typen S 106, Global eye, och även tidigarelägga en order som redan lagts på två nya Global eye.

Pansarbandvagnarna ska gå till att stärka nya ukrainska armébrigader. De kan transportera soldater och verka offensivt, men även användas för sjuktransporter och bärgning.

Granater och robotar

Sverige skänker även artillerigranater, samt jaktrobotar som kan hängas på Gripenplan men nu ska göras om för att passa markbaserade luftvärnssystem.

Allt som skänks bort innebär att den svenska försvarsförmågan försämras. Ebba Busch framhåller att det är temporärt.

– Det är ju så att vi tidigarelägger flera av de inköp som ska ersätta det vi nu avvarar, till exempel Global eye-systemet. Alla den typen av inköp försöker vi tidigarelägga.

– Sen är det såklart så att vi nu i nära dialog med andra länder också har säkerställt att vi kan hjälpas åt om det skulle vara så att det uppstår ett glapp och ett behov.

Kan Sverige ta större risker för att vi är med i Nato?

– Den största risken Sverige tar i det här läget är att inte göra tillräckligt för att Ukraina ska vinna kriget, säger Busch.

Hur snart det nya försvarsmaterielen kan vara på plats i Ukraina svarar regeringen inte på utan hänvisar till operationssekretess. Men i de delar det krävs utbildning på systemen kan det dröja.

De 13,3 miljarderna är en del av de 75 miljarder kronor som regeringen nyligen aviserade att man ska stötta Ukraina med under tre år.