Nya förhör i riksrättsutredningen mot Trump

Sedan representanthusets demokrater lagt fram vad de anser är "förkrossande bevis" för att USA:s president Donald Trump ägnat sig åt maktmissbruk går nu riksrättsutredningen in i en ny fas.

Kammarens justitieutskott, där eventuella riksrättsanklagelser ska formuleras, har tagit över stafettpinnen.

Efter de uppmärksammade tv-sända förhören i det demokratledda representanthusets underrättelseutskott rullar utredningen över till justitieutskottet, som leds av New Yorkdemokraten Jerrold Nadler.

Denne gjorde redan i september klart var han står.

– Personligen anser jag att presidenten bör ställas inför riksrätt, sade Nadler då enligt nyhetskanalen CNN.

Han angav en rad skäl. Enligt Nadler har Trump bland annat agerat i strid med grundlagen och de normer som garanterar den amerikanska demokratin.

– Vi måste säkerställa att nästa president, eller den därefter, vet att sådant straffar sig.

Allvarligt brott?

I centrum för utredningen står frågan om huruvida Trump i somras begick ett allvarligt brott när han ringde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och bad honom om "en tjänst", nämligen att utreda sonen till demokraten Joe Biden – en potentiell politisk rival i nästa års presidentval – samtidigt som Vita huset fryst ett militärt biståndspaket till Ukraina.

Underrättelseutskottet presenterade på tisdagen resultatet av sin utredning, en 300-sidig rapport i vilken presidenten anklagas för "förkrossande" maktmissbruk och för att ha försökt sätta käppar i hjulet för utredningen. Det sistnämnda kan kopplas till Trumps försök att hindra anställda i Vita huset från att vittna.

Dessförinnan hade Trumps parti Republikanerna lagt fram sin rapport där det hävdas att i Trumps agerande gentemot Ukraina inte förekommit vare sig mutor, utpressning eller maktmissbruk.

Får korsförhöra

Nadler och hans kollegor håller egna utfrågningar som de bland annat bjudit in presidenten och hans medarbetare till. Utfrågningarna började på onsdagen då riksrättsexperter utvärderade utredningen underrättelseutskottet gjort – och ska avgöra om de anser att presidenten gjort sig skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser". Det är de brott som enligt grundlagen kan ligga till grund för riksrättsanklagelser.

Tre av de juridikprofessorer som hördes på onsdagen – Noah Feldman vid Harvard university, Pamela Karlan vid Stanford university och Michael Gerhardt vid University of North Carolina – sade tydligt att en riksrättsprocess bör inledas. De har kallats av Demokraterna, medan den som kallats av Republikanerna – Jonathan Turley vid George Washington university – saknar bevis för att Trump agerat med "korrupta intentioner", skriver Reuters.

Avsättande osannolikt

Enligt regler representanthuset godkände i höstas får presidentens egna jurister korsförhöra vittnen i justitieutskottet. Presidenten själv har dock meddelat att han inte tänker delta i "bluff"-processen, åtminstone inte i början.

Under onsdagen kallade Trump processen för en "skamfläck" och "ett skämt", enligt nyhetsbyrån AFP.

Demokraternas plan är att justitieutskottet ska rösta om eventuella riksrättsanklagelser i slutet av andra veckan i december. Blir det grönt ljus där kan hela representanthuset samlas till votering före juluppehållet.

Utsikterna att Trump ska fällas och avsättas är dock minimala. Röstar representanthuset för riksrättsanklagelser går frågan över till senaten, som agerar domstol. För att fälla en president krävs att två tredjedelar av de 100 ledamöterna röstar för – och det är osannolikt i den republikanskt dominerade kammaren.