Försvarsmakten rustar för krig – vill anskaffa kamikazedrönare
Publicerad 2022-11-01
Kamikazedrönare, raketartilleri och fältsjukhus.
När Försvarsmakten presenterade sin plan för de kommande åren var budskapet att Sverige nu ska rusta för krig.
– Vi utesluter ingenting i nuläget, säger överbefälhavare Micael Bydén.
Säkerhetsläget är mycket allvarligt – och Försvarsmakten kan inte utesluta ”än allvarligare händelseutvecklingar”.
Det slog ÖB Micael Bydén fast under ett presskonferens på tisdagen när Försvarsmakten presenterade sitt militära råd – det vill säga planen för hur försvaret vill att det ökade försvarsanslaget ska användas.
– Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén och fortsatte sedan in på Rysslands anfallskrig i Ukraina:
– I den här konflikten är Sverige en aktör, inte minst då i ryska ögon, och det här måste vi ta in. Vi måste också ta konsekvenserna av det när vi investerar i försvarsförmåga, säger Micael Bydén under sitt anförande.
Är det ni säger i den här rapporten att man behöver rusta för krig?
– Ja, det är ju det som är uppgiften för totalförsvaret, det vill säga att rusta för det som är högsta beredskap och väpnat angrepp. Per definition så kan man ju använda ordet krig, säger Micael Bydén till Aftonbladet.
Bland satsningarna som Försvarsmakten nu föreslår att politikerna säger ja till finns flera nyheter av offensiv karaktär. I Försvarsmaktens underlag framgår att förmågorna bland annat ska kunna användas för att ”uthålligt bestrida en angripare som etablerat sig på svenskt territorium”.
”Ligger i våra planer”
Ett vapen som Försvarsmakten nu vill ha, som skulle kunna användas i det sammanhanget, är vad man beskriver som patrullrobotar, en ”obemannad flygfarkost av engångstyp med stridsdel”. I medierapportering från Ukraina har vapnet ofta kallats ”kamikazedrönare”.
– Det är en förmåga som visat sig ha effekt. Och vad gäller gäller obemannat generellt sett så är det ett utvecklingsspår där vi behöver göra mer. Det kallas ju för patrullrobotförband, det är en obemannad farkost med någon form av kinetisk effekt, en robot. Det ligger i våra planer, säger Micael Bydén.
Kamikazedrönarna ska enligt Försvarsmakten hanteras av ett förband av bataljonsstorlek och ska vara redo att tas i bruk till 2030.
Andra nya förmågor som Försvarsmakten vill sätta i verket till 2030 är:
- En bataljon med raketartilleri, ett vapenslag som Ukraina kunnat använda för att nå långt in bakom ryska linjer under det gångna året.
- 60 nya Gripen-stridsplan av modell E.
- En ny, femte, ubåt.
- Ett nytt it-försvarsförband
- Utökad kapacitet på rymdområdet, bland annat i form av små satelliter, som ska kunna öka ”förmågan till förvarning”.
Dessutom vill Försvarsmakten återanskaffa fältsjukhus som under tidigare invasionsförsvar var en självklarhet i den svenska beredskapen. Enligt försvarets underlag ska två nya fältsjukhus vara färdiga att sättas in till 2030 och ytterligare två till 2035.
Ska renovera stridsvagnar
I Kiruna, på den nedlagda flygbasen Kalixfors, vill Förvarsmakten inrätta ett nytt detachement, en underavdelning till ett regemente. Syftet är att öka förmågan till värdlandsstöd – det vill säga möjligheten att få hjälp av vänligt sinnade nationer i händelse av ett militärt angrepp mot Sverige.
Samtidigt genomförs flera projekt på kort som ska öka uthålligheten, som att renovera stridsvagnar, köpa in nya stridsfordon och placera luftvärnsrobotar på Visbykorvetterna.
Enligt överbefälhavaren räknar man med att den samlade krigsorganisationen ska bestå av 121 000 personer till 2035 och vid den tidpunkten ska varje värnpliktskull räknas till 10 000 ungdomar varje år.
– Nya krigsförband ska tillföras och för att utbilda och bemanna en större organisation och möta omvärldsutvecklingen och Nato-medlemskapet krävs personell tillväxt i samtliga personalkategorier, säger Micael Bydén.