Detta vet vi om de stora skalven

De kraftiga jordbävningarna i Turkiet och Syrien har krävt tusentals dödsoffer och flera tusen hus har rasat samman. Här följer det vi känner till om händelserna så här långt.

När och var började skalven?

Det första och största skalvet skedde klockan 4.17 lokal tid (2.17 svensk tid), natten mot måndagen. Dess magnitud har uppmätts till 7,7 eller 7,8 och det inträffade på omkring 18 kilometers djup. Epicentrum var i sydöstra Turkiet, nära gränsen till Syrien. Det var ungefär 20 kilometer norr om tvåmiljonersstaden Gaziantep och strax söder om miljonstaden Kahramanmaras.

Det stora skalvet följdes av många efterskalv varav flera har haft en magnitud på omkring 6. Nio timmar efter det första skalvet, vid lunchtid på måndagen svensk tid, skedde ytterligare ett än mer kraftfullt skalv. Det hade sitt epicentrum några mil norr om Kahramanmaras och en magnitud som uppmättes till 7,5.

Allt som allt har det skett fler än 145 skalv i området. De har fortsatt under natten till tisdag och under tisdagsmorgonen, med åtminstone två skalv med en magnitud som uppmätts till minst 5.

Det starkaste av skalven är det kraftigaste som har drabbat Turkiet sedan 1939. Det rapporteras ha känts i såväl Grekland som Egypten och registrerades även av mätstationer så långt bort som Sverige och Grönland.

.

Hur många har skadats och omkommit?

Över 7 000 människor har dött i katastrofen. I Turkiet rapporterades 5 434 bekräftade dödsfall på tisdagskvällen. I Syrien kontrolleras olika delar av landet av olika grupper. En samlad beräkning av AFP visar på 1 712 dödsfall i Syrien.

Antalet offer väntas fortsätta stiga medan sök- och räddningsarbetet pågår och rasmassor röjs. En företrädare för Världshälsoorganisationen har sagt att det skulle kunna handla om så många som 20 000 döda.

Räddningsarbetet kompliceras av att det råder vinterväder med regn och snö på flera håll.

.

Hur stora är skadorna?

Minst 5 600 hus har rasat samman och rapporter om stora skador kommer från många städer inom en radie på minst 30 mil från epicentrum. I Turkiet har stora byggnader rasat i städerna Adana, väster om epicentrum, och i Diyarbakir i öst.

Det är oklart hur många människor som bor i närområdet. Enligt FN:s humanitära organ Ocha bor det för tillfället 4,1 miljoner människor i regionen som är på flykt från främst kriget i Syrien, människor som även sedan tidigare behövde humanitär hjälp.

I krigshärjade Syrien rapporteras ytterligare hundratals byggnader ha rasat. FN:s organisation på plats meddelar att bland annat lager med förnödenheter till internflyktingar har förstörts.

I den stora hamnen i turkiska Iskenderun rasade en väldig brand, som startade när containrar där rasade vid skalven.

.

Varför inträffade skalvet där?

Turkiet är ett av jordens mest jordbävningsdrabbade länder. Den anatoliska halvön utgör i princip en egen mikroplatta och de kraftiga jordbävningar som inträffar där sker när de afrikanska och arabiska plattorna trycks mot den anatoliska plattan. Den spricka som uppstått är enligt seismologen Björn Lund omkring 20 mil lång och går från Medelhavskusten nordost mot östra Turkiet.

Skalven har skett i ett område som sträcker sig från ett område nära Cypern i Medelhavet och i diagonal nordöstlig riktning genom Turkiet.

Det har gått mer än ett århundrade sedan ett skalv orsakade förödelse i denna skala i regionen. Men det har skett mindre jordbävningar då och då under de senaste 25 åren och regionen har bedömts ligga i riskzonen för en större katastrof.