”Pinsamt för professorerna”

Han vittnade som expert när Thomas Quick fälldes för mordet på nioåriga Therese.

Då hävdade han att förkolnade rester var benbitar från en yngre människa.

Nu vill professor Per Holck inte kommentera att fyndet inte alls var skelettdelar.

Therese Johannessen från norska Drammen försvann 1988. Tio år senare dömde Hedemora tingsrätt Thomas Quick – som senare återgått till det ursprungliga Sture Bergwall – till rättspsykiatrisk vård för mord.

Thomas Quick erkände att han mördat och styckat flickan. Delar av kvarlevorna skulle han ha eldat upp.

I det område som han pekade ut som mordplats fann man förkolnade rester, till synes pyttesmå delar av brända ben.

Per Holck och Richard Helmer, professorer och experter i osteologi (läran om ryggradsdjurens skelett), kallades in som sakkunniga för att identifiera fyndet.

SKL: Inte ben

De två ansedda professorerna kom fram till att resterna "med stor sannolikhet härstammar från en människa, troligen från en yngre person".

Enligt överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål i Malmö, chef för den informella "Quick-gruppen", grundade sig slutsatsen på en okulär besiktning. Någon DNA-analys var inte möjlig eftersom DNA förstörs av eld.

Nu har Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) gjort en molekylärbiologisk analys och fastslagit att resterna varken kommer från människa eller djur.

Det är första gången som SKL varit i kontakt med detta material från Therese-utredningen. Det skickades över från Oslo för ett tag sedan. SKL har anlitat utomstående osteologer.

TT: Är det ens biologiskt material?

– Vårt preliminära besked är att det inte är ben. Detaljdiskussionerna kan vi ta när allt ligger på bordet, svarar SKL:s laboratoriechef Tore Olsson.

Hade betydelse

Björn Ericson får ett slutligt utlåtande i början av nästa vecka. Ett beslut om Thomas Quicks resningsansökan kommer "ganska snart".

– Det här var en omständighet bland många som fällde Quick för mordet. Jag vill säga att den inte var betydelselös, säger han till TT.

Per Holck, verksam vid universitetet i Oslo, ville på fredagen inte uttala sig om uppgifterna från SKL.

– Jag vill läsa det skriftliga utlåtandet innan jag kommenterar det, säger han till TT.

Thomas Quick avböjde en intervju med TT och hänvisade till sina inlägg på Twitter

"Vilket fantastiskt underbart besked från SKL – jag var så ängslig att de skulle säga att de inte kunde avgöra var 'benbiten' kom ifrån", skrev han från den rättspsykiatriska kliniken i Säter.

"Säger inte ett smack"

Förre överåklagaren Christer van der Kwast, som åtalade Thomas Quick, har inte varit anträffbar för en kommentar.

Polisens förhörsledare Seppo Pentinen är fåordig.

– Jag säger inte ett smack, säger han till TT.

Josef Zila, professor i straffrätt vid Örebro universitet, tycker inte att domstolen kan lastas för sin bevisvärdering av resterna:

– Det här är en situation som är pinsam framför allt för de sakkunniga professorerna. Domstolen har nästan obefintliga möjligheter att ifrågasätta ett sådant utlåtande.

TT